Regeringen måste agera för att stävja ungdomsarbetslösheten

Det är inte en hemlighet att regeringens arbetslöshetsmål havererade långt innan coronapandemins utbrott. Löftet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 begravdes i ursäkter och bortförklaringar. När Stefan Löfven (S) tillträdde som statsminister låg Sverige på plats 12 bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. I dag har Sverige den femte högsta arbetslösheten i EU, enligt Eurostat. Coronapandemins effekter på ungdomsarbetslösheten har varit allvarliga och om det inte kommer en kraftig ekonomisk återhämtning när restriktionerna lyfts kan läget förvärras ytterligare.

En handlingskraftig regering skulle redan i pandemins begynnelse ha planerat för och börjat genomföra reformer för att stävja passivitet och ungdomsarbetslöshet. Det har inte regeringen Löfven gjort.

Ökad ungdomsarbetslöshet

Bara sedan år 2018 har ungdomsarbetslösheten i Sverige ökat från cirka 16 procent till dagens 24 procent. Det betyder att nästan var fjärde person mellan 15 och 24 år aktivt har sökt ett arbete den senaste månaden – och då räknas ändå inte de tiotusentals människor som permitteras i den statistiken.

Ett arbete ger unga människor möjligheten att bli självständiga, men utgör också en ekonomisk säkerhet för hela det liv som väntar i framtiden. Den yngre generationen får inte tillåta att dagens höga arbetslöshetssiffror biter sig fast: politiken måste arbeta för att var och en som kan och vill arbeta också ska få den chansen.

För att sätta detta i perspektiv skulle dessa arbetslösa ungdomar kunna fylla Globen ungefär fyra gånger.

Muf

För att sänka arbetslösheten och göra arbetsmarknaden mer inkluderande krävs mer genomgripande reformer än något riksdagsparti i dag driver. Det innebär inte bara att luckra upp turordningsreglerna i las, utan även att kraftigt höja grundavdraget till åtminstone 100 000 kronor och göra de första 500 000 kronorna en person tjänar helt skattefria. Det skulle ge verkliga incitament för unga att slå sig in på arbetsmarknaden och kraftigt öka den disponibla inkomsten för hela den arbetande befolkningen.

”Regeringen måste agera”

De branscher som har drabbats hårdast av restriktionerna på samhället är sådana där många unga arbetar, det vill säga i handeln och i restaurangbranschen. Regeringen måste agera för att redan nu rädda arbetstillfällen och hindra att unga blir kvar i arbetslöshet. Enklaste sättet att göra detta är att faktiskt se till att de utlovade permitteringsstöden och omställningsstöden till branscher där många unga arbetar och har fått sitt första jobb faktiskt betalas ut.

Utöka fribeloppet för CSN

Utöver detta bör regeringen se över fribeloppet för CSN så att unga som kan och vill arbeta under sin studietid ska kunna göra detta i större utsträckning utan att detta påverkar möjligheterna att få ta del av studiemedel. I dag är den högsta inkomstnivån man får ha om man studerar heltid 64 000 kronor per termin, detta bör utökas till 100 000 kronor per termin. De som kan studera och arbeta samtidigt bör inte mista de fördelar som kommer andra till del.

Höga trösklar för unga

2019 var det i snitt 65 000 unga mellan 16-24 år som varken studerade eller arbetade. För att sätta detta i perspektiv skulle dessa arbetslösa ungdomar kunna fylla Globen ungefär fyra gånger. Med coronapandemins effekter riskerar vi en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten och en minskad trygg ekonomisk tillvaro för tusentals unga.

Samtidigt som regeringen bör se över ovanstående reformer bör man inse och planera utifrån att det är höga trösklar in på arbetsmarknaden för unga i dag. Det är långt ifrån alla som vill och kan studera på akademisk nivå. Arbetsmarknaden måste vara lika inkluderande för dem som för de som pluggar vidare. Med sänkta skatter på arbete och utbetalade permitteringsstöd till handeln och restaurangbranschen kan regeringen ta ett par steg i rätt riktning.