Regeringen lägger motbud till riksdagens lantbruksstöd
Efter upprepade larmrapporter om ökade kostnader i mångmiljardklassen förbereder finansutskottet ett initiativ för att rikta stöd till lantbruket. Men regeringen svarar nu med ett eget bud, och lägger fram ett förslag till miljardstöd i vårändringsbudgeten.
Foto: Paul Wennerholm/TT

Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiMindre än två veckor efter det att regeringen lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget med bland annat ett mångmiljardstöd till hushållen för att kompensera för höga elpriser öppnar finansministern åter igen i kassakistan.
Detta genom att annonsera att de i vårändringsbudgeten planerar att föreslå ett stödpaket till gris-, fjäderfä- och växthusnäringen på 300 miljoner kronor, tillsammans med en ökad nedsättning på dieselskatten på totalt 700 miljoner kronor.
Samtidigt behandlas just ett initiativ i finansutskottet på samma område, som i praktiken hade givit regeringen hemläxa att återkomma med samma bud som nu presenteras. Centerpartiets krismiljard svarar inte upp mot LRF:s utpekade kostnadsökningar på i storleksordningen närmare sex miljarder kronor, och det gör inte heller regeringens förslag på totalt en miljard. Landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg menar dock att det är en rimlig nivå som de lagt sitt förslag.
– Jag har haft den här dialogen med näringen sedan jag började. Och vi har tittat på både kostnads- och intäktsutvecklingen. Departementet och regeringen har jobbat hårt med att komma fram med de här förslagen som vi nu lägger.
LRF har räknat på att kostnadsökningen varit uppemot sex miljarder kronor. Varför drar ni gränsen här?
– Man måste också titta på intäktssidan. Det har jag varit väldigt noga med LRF när jag hade mitt första möte med dem i december. Vi måste titta på båda sidor, och där kan vi se att avräkningspriset har också ökat, och där vi kan se andra saker som gör att intäktssidan är större. Så den totala sidan är inte alls den, utan man måste titta på både kostnad och intäkter.
Det är inte bara drivmedelspriserna som ökat, kvävegödselpriserna har stuckit iväg mest enligt LRF. Därmed drabbas även de lantbrukare som ställt om från fossil diesel, genom att de inte får ta del av stödet. Hur ser ni på det?
– Den här gången får då de som har arbetsmaskiner som drivs av diesel stöd. Men även grissektorn, fjäderfäsektorns och växthusföretagen får ju den här satsningen. Varför vi valde den här dieselersättningen handlar faktiskt om att det här stödet fanns redan. Skulle vi kunna lämna stöd nu så var detta det smidigast och enklaste sättet att göra på. Därför har vi landat i att det är det vi vill göra.
Jag har till och med hört din föregångare Sven-Erik Bucht resonera kring den här negativa sidoeffekten. Hur ser ni då på det styrmedelsförslaget som finns från Helena Jonssons utredning för att lösa det här problemet, att övergå till en skattereduktion?