Debatt

Rättsprofessor: Märklig debatt om offentlighetsprincip

DEBATT. Debatten om införande av offentlighetsprincipen i friskolor har präglats av missuppfattningar och rena felaktigheter. Det är SCB och sedan förvaltningsdomstolarna som skapat denna låsta situation, skriver professor Joakim Nergelius.

"SCB:s beslut fick dramatiska konsekvenser för flera aktörer inom skolområdet, vilket ledde till att SCB och Skolverket arbetade fram förslag till ändringar i Offentlighets- och sekretesslagen."
"SCB:s beslut fick dramatiska konsekvenser för flera aktörer inom skolområdet, vilket ledde till att SCB och Skolverket arbetade fram förslag till ändringar i Offentlighets- och sekretesslagen."Foto: Karin Wesslén/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Joakim Nergelius
Professor i rättsvetenskap, Örebro universitet


Det förslag om en tillfällig lag som, till halvårsskiftet 2023, ska ge Skolverket och Skolinspektionen nödvändig information för sina verksamheter är på flera sätt en väl avvägd lösning på ett långvarigt problem. Skolverket fick, efter Statistiska centralbyråns (SCB) omtalade och överraskande sekretessbeslut 2019 stora problem med att hantera utbetalningen av statsbidrag till friskolorna. Elevers och föräldrars tillgång till information om olika fristående skolor försämrades också, vilket försvårar möjligheten att göra skolval.

SCB beslutade nämligen i oktober 2019 att avslå en begäran från Sveriges kommuner och regioner (SKR) om att ta del av uppgifter gällande gymnasieelevers prestation avseende friskolor i kommuner med endast en friskola. Detta avslagsbeslut fastställdes utan motivering av Kammarrätten i Göteborg i december 2019, varefter Högsta förvaltningsdomstolen överraskande inte beviljade prövningstillstånd i målet. Någon reell domstolsprövning har därmed inte kommit till stånd, vilket är beklagligt.

SCB sammanställer endast

Det bör noteras att den typ av uppgifter, inte direkt hänförliga till enskilda elever, som SCB nu vägrade utlämna tidigare hade lämnats ut samt att de var för sig finns tillgängliga i andra offentliga register, som till exempel utbildningsregistret och taxeringsregistret. SCB svarar bara för sammanställningen av uppgifterna, vilket innebär att de endast hos SCB finns samlade i en enda databas. Det handlar därför här inte om att enskilda personers integritet skulle kunna lida skada om uppgifterna i fråga lämnades ut, utan om skada för enskilda skolföretag.

En tidsbegränsad lösning

Ämnet är juridiskt mycket komplicerat, vilket inte minst beror på att offentlighetsprincipen i sin ursprungliga form alltsedan 1766 främst varit avsedd att åberopas gentemot myndigheter.

Joakim Nergelius
Professor i rättsvetenskap, Örebro universitet

SCB:s beslut fick dramatiska konsekvenser för flera aktörer inom skolområdet, vilket ledde till att SCB och Skolverket under sommaren 2020 arbetade fram förslag till ändringar i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Dessa nya förslag innebär goda alternativ till att ålägga de fristående skolorna den för flertalet av dem mycket betungande åtgärden att införa och tillämpa offentlighetsprincipen, samtidigt som full transparens ändå tycks kunna uppnås.

Detta tycks också regeringen sent omsider ha insett, eftersom man nu alltså föreslagit en tidsbegränsad lösning där grunderna i förslagen omvandlas till en tillfällig lag att gälla till halvårsskiftet 2023, medan en utredning överväger en mer långsiktig lösning. Detta innebär att den absoluta statistiksekretessen avseende skolföretag bryts för ett antal väl definierade uppgifter, samtidigt som alla uppgifter vilka kan hänföras till enskilda personer alltjämt ska vara hemliga i sjuttio år.

"Borde kunna bli permanent"

Mot denna bakgrund kan nu frågan ställas varför inte denna lösning, som i praktiken innebär att tidigare, fram till 2019 rådande rättsläge återställs, borde kunna bli permanent. Det är svårt att se att detta skulle medföra några reella problem och någon enklare lösning på frågan hur ökad insyn i friskolesektorn ska kunna nås har inte presenterats.

Missuppfattningar och felaktigheter

Här bör nämnas att debatten om införande av offentlighetsprincipen i friskolor under det senaste året präglats både av missuppfattningar och rena felaktigheter. Det är således SCB och sedan förvaltningsdomstolarna, inte friskolorna själva, Centerpartiet eller något annat parti, som skapat denna låsta situation, i motsats till vad som ofta påstås.

Det kan också nämnas att ett lagförslag som byggde på en utredning från 2015 om införande av offentlighetsprincipen i friskolor i mars 2018 avstyrktes av lagrådet. Detta motiverades med att förslaget inte kunde tillämpas på börsnoterade skolföretag, som är skyldiga att ge samma information till alla, medan diskussionen annars ofta handlat om små skolor, som har svårt att bygga upp egna kanslier för registrering och beslut om utlämnande av handlingar. Ett införande av offentlighetsprincipen i friskolor skulle sannolikt drabba de många mindre företagen och aktörerna inom denna bransch oproportionerligt hårt.

Komplicerat ämne

Ämnet är juridiskt mycket komplicerat, vilket inte minst beror på att offentlighetsprincipen i sin ursprungliga form alltsedan 1766 främst varit avsedd att åberopas gentemot myndigheter. Någon motvilja från enskilda skolor eller deras organisationer mot andra former av ökad insyn i skolor har inte märkts. Det bör också noteras att denna juridiska fråga får ses som frikopplad från den bredare debatten om vinster i välfärden, vilket inte alltid märks i debatten.

En mycket väl avvägd lösning

Bland SCB:s argument för den nya bedömningen märks att integritetsintresset för så kallad statistiksekretess är mycket starkt, medan offentlighetsintresset är svagt, samt att statistikkvaliteten skulle kunna bli lidande om inte enskilda uppgiftslämnare litar på att integriteten respekteras.

Här bör dock nämnas att det som nu föreslås innebär att alla uppgifter som kan hänföras till enskilda personer alltjämt ska vara hemliga i sjuttio år. Enskilda kan därför lita på att deras integritet kommer att respekteras även framgent.

Däremot bryts sekretessen rörande flertalet uppgifter för enskilda skolföretag, som aldrig bett om det förstärkta skydd härvidlag som SCB plötsligt gav dem i fjol. Förslaget tycks inte ge några skadeverkningar i övrigt och framstår därför som en mycket väl avvägd lösning, som bör kunna gälla för lång tid framöver.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00