Ramboll: Regeringen måste ompröva grunderna för energipolitiken

Det svenska energisystemet förmår inte leverera den el som behövs. Vi har ett elöverskott men samtidigt en effektbrist som håller tillbaka den nödvändiga utvecklingen mot fossilfrihet inom transportsektor och industri. Problemet kommer bara att öka så länge våra politiker fortsätter att gå i armkrok med de stora energibolagen för vilka bevarade elnätsmonopol är själva affärsmodellen.

Mikronät som lösning

Tekniken för dessa mikronät finns. Intresserade företag finns. Nu är frågan om det politiska modet också går att uppbåda.

Detta leder till att Svenska kraftnät satsar miljardbelopp varje år på att stärka och komplettera dessa nät. I normalfallet tar kapacitetsförstärkningarna tio till femton år från investeringsbeslut till färdigbyggt projekt. Och ibland räcker inte ens det. En likströmslänk mellan Jönköping och Hörby har kostat samhället över sju miljarder kronor, men är fortfarande sex år efter att den stod färdig inte inkopplad.

Vi har inte den tiden. Men det finns en annan lösning. Vi talar om så kallade microgrids, eller mikronät, som utgörs av lokala nät i nätet, som kan samverka med eller agera helt självständigt från det övergripande elnätet. Sådana lokala lösningar i städer eller samhällen som lämpar sig för detta skulle bidra till minskade investeringskostnader i elnätet, ökad reglerbarhet av elbehovet och minskade energikostnader totalt sett över systemets hela tekniska livslängd. Det skulle dramatiskt sänka elkostnaderna för dem med mikronät och lösa effektbristen i landet som helhet.

Vi föreslår pilotprojekt

Det som krävs är att regeringen justerar i ellagen och det nuvarande elnätsmonopolet så att småskaliga alternativ blir möjliga och kommersiellt intressanta för nya aktörer.

För att snabbt komma igång med detta föreslår vi att ett pilotprojekt i större skala genomförs. Det skulle då ske som en zon som är undantagen från ellagen, så kallad regulatory sandboxing.

En perfekt plats för detta är Rosengård i Malmö. Inte bara blir Rosengård då centrum för några av de mest intressanta innovationsprojekten i Sverige, det är dessutom en väl lämpad plats utifrån befolkningstäthet med tydliga geografiska gränser.

Rosengård får solcellsinstallationer på samtliga takytor i området och batterilösningar i källare kopplat till ett övergripande system. Allt sammankopplat med ett internt elnät med enskild in- och utanslutning. Lokala ellagringsmöjligheter utnyttjas, styrt i optimerande syfte av en gemensam aktör.

Möjligheter för industrietablering

För Rosengårds invånare skulle det innebära en besparing motsvarande 5 000 hushålls hela energianvändning under de timmar då behovet är som störst, med motsvarande minskande abonnemangskostnader. Om vi laborerar med tanken att bygga fler liknande system i exempelvis Malmöområdet så skulle detta innebära att nästa stora industrietablering inte måste stoppas på grund av effektbristen i regionen.

”Motsvarar en tredjedels kärnkraftsreaktor”

Men möjligheterna sträcker sig såklart längre än bara till Malmö. Eftersom bostad och service står för drygt hälften av den svenska energikonsumtionen är det lätt att se den potential som finns i dessa mikronät. I takt med att lagringsmöjligheterna ökar så kommer mikronätens kapacitet att överstiga konsumtionen även under tider med toppbelastning. Det gör dessa nät till en producerande enhet som kan stötta de gamla elnäten när efterfrågan är som störst.

Effektkapaciteten kommer att öka med minst 20 procent under de kritiska timmarna. För Stockholm skulle det ge 300 megawatt extra, vilket motsvarar drygt en tredjedels kärnkraftsreaktor.

Våga tänka nytt

Allt detta är möjligt med den teknik som i dag finns tillgänglig, men utvecklingen går otroligt snabbt. Inom en snar framtid kommer överskottsenergi att kunna lagras i form av vätgas för att på så sätt skapa möjlighet att använda sommarens solenergi även under vintern.

Tekniken för dessa mikronät finns. Intresserade företag finns. Nu är frågan om det politiska modet också går att uppbåda.

Problemet i dag är en otillräcklig nätkapacitet som bromsar den svenska välståndsutvecklingen och bidrar till att försena industrins klimatambitioner.

Lösningen är inte att fortsätta spana efter den tid som flytt utan att våga tänka nytt.