Polisen föreslås få göra husrannsakan utan brottsmisstanke

Polisen och tullen ska få genomföra husrannsakan och hemlig avlyssning för att förebygga brott. Det föreslår en utredning som vill att lagändringarna ska träda i kraft 2025. ”Är det möjligt att göra detta ännu snabbare ska vi göra det”, säger Gunnar Strömmer (M).

Särskilda utredaren Inger Söderholm lämnade under torsdagen över sitt betänkande med förslag på fler preventiva tvångsmedel för att hindra grov kriminalitet till justitieminister Gunnar Strömmer (M). 
Särskilda utredaren Inger Söderholm lämnade under torsdagen över sitt betänkande med förslag på fler preventiva tvångsmedel för att hindra grov kriminalitet till justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Henrik Montgomery / TT
Louise Carlsson-Örning

I början av oktober trädde den nya lagen i kraft som innebär att polisen i hemlighet får övervaka personer som inte är misstänkta för brott.

Nu lägger utredningen om preventiva tvångsåtgärder, som letts av Inger Söderholm, fram ytterligare förslag på verktyg som polisen ska få börja använda. 

Är det möjligt att göra detta ännu snabbare ska vi göra det. Men jag ska återkomma i den fråga, kanske inom närtid.

– Det råder ingen tvekan om att vi nu vässar verktygen för brottsbekämpning och flyttar fram positionerna. Men det sker i en rättssäker ordning, det är viktigt att understryka, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff där utredningen presenteras. 

Husrannsakan och avlyssning

Bland annat ska polisen och tullen få genomföra hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och så kallad genomsökning på distans utan misstanke om brott. Syftet är att myndigheterna ska få bättre möjligheter att i förväg förhindra och upptäcka planer på brott, som mord och sprängningar.

– Med de här åtgärderna bedömer utredningen att de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bekämpa brott kan förbättras, säger utredare Inger Söderholm vid pressträffen.  

Införas så snar som möjligt

Gunnar Strömmer (M) är tydlig med att regeringen har ambitionen att gå vidare med förslagen.

– Ja, det kan jag säga utan tvekan. Men det betyder inte att vi inte kommer att vara lyhörda för vad remissinstanser har att säga, säger han.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Men justitieministern är öppen för att snabba på processen. 

– Är det möjligt att göra detta ännu snabbare ska vi göra det. Men jag ska återkomma i den frågan, kanske inom närtid, säger Gunnar Strömmer (M). 

Läs också

Nämnda personer

Gunnar Strömmer

Justitieminister (M), ledamot i partistyrelsen
Jur. kand (Uppsala uni., 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00