Debatt

Partiernas landsbygdspatos ekar tomt

I valtider tar landsbygderna plats i både debatter och utspel men trots detta händer det mycket lite med landsbygdspolitiken. Vanan att stå upp för hela landet behöver etableras. Det skriver Terese Bengard och Klas Fritzon, verksamhetschef respektive landsbygdsstrateg för Hela Sverige ska leva. 

Det verkar som att själva idén om landsbygderna falnar när politiken fragmentiseras och dagordningen blir alltmer reaktiv, skriver debattörerna.
Det verkar som att själva idén om landsbygderna falnar när politiken fragmentiseras och dagordningen blir alltmer reaktiv, skriver debattörerna.Foto: Janerik Henriksson/TT
Terese Bengard
Klas Fritzon
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det behövs fler beslut som stärker utvecklingskraften i våra landsbygder. Politiken delar den analysen med Hela Sverige ska leva, men nästan inget händer. I ett Sverige som glider isär är vi alla förlorare.

Vi vill se en platskänslig politik som möter behov i hela landet, hellre än polarisering mellan stad och land. Samtiden är mångfacetterad. Den passar dåligt i låsta positioner.

Hela Sverige ska leva har i mer än 30 år drivit frågor om balans mellan landsbygder
och städer – vi är en mångtusenhövdad röst för ett land som håller ihop. Där känslan av delaktighet i samhället inte beror på hemadress. Där utvecklingsvillkoren är goda också på platser med längre mellan hus och hållplatser.

Politiken måste möta hela landet

Vi vill se en platskänslig politik som möter behov i hela landet, hellre än polarisering mellan stad och land. Samtiden är mångfacetterad. Den passar dåligt i låsta positioner.

Därmed finns inte en lösning som gör andra överflödiga. Det krävs helhetssyn och handling, men också mod att tänka nytt.

Tre av de områden där vi föreslår åtgärder för nästa regering redan i höst är:

  1. Säkerställ bostadsbyggande i hela landet. Det är brist på bostäder i våra landsbygder. Barnfamiljer vill bo och bygga nytt, men bankerna lånar inte ut pengar och äldre tvingas bo kvar i stora hus för att det saknas hyresbostäder. Nästa regering bör införa så kallade landsbygdslån samt göra det statliga investeringsstödet för byggande av hyreslägenheter likformigt för hela landet.
  2. Slutför bredbandsutbyggnaden. Digitaliseringen ökar tillgången till service, vård och arbetsmarknader. Men det kräver snabb uppkoppling nu. Idag är skillnaderna oförsvarligt stora – från 100 procent täckning på vissa platser till bara 10-40 procent på många håll utanför tätorterna. Nästa regering bör satsa de 20 miljarder kronor som krävs för att ta utbyggnaden av bredband i mål.
  3. Skapa förutsättningar för välfärden. Trots nya flyttmönster där fler flyttar till landsbygder finns stora utmaningar för välfärden på många platser. Vi behöver kunna lita på att den skola och vård som finns idag även finns kvar i morgon. Att ambulansen kommer i tid. Nästa regering bör förändra skattesystemet så att alla kommuner och regioner har förutsättningar att långsiktigt erbjuda rimlig service.

Trots stora ord händer inget

I valtider delar Sveriges partier vår analys: Vi står starkare som nation med levande landsbygder – och politiken spelar roll för framtidstron och den faktiska utvecklingen. Landsbygderna tar plats i debatter och utspel.  

Samtidigt ekar detta plötsliga patos bekant.

Och mycket riktigt. I juni 2018 antog riksdagen målet att vi ska ha livskraftiga landsbygder i Sverige, med likvärdiga möjligheter att bo, ta del av välfärd och driva företag. Några veckor tidigare bländade partiledarna publiken med löften och leenden på Landsbygdsriksdagen.

Nu har en mandatperiod gått och känslan av deja vu är stark.

Det verkar som att själva idén om landsbygderna falnar när politiken fragmentiseras och dagordningen blir alltmer reaktiv. Vår uppföljning av 75 förslag från den parlamentariska landsbygdskommittén visar att mycket lite händer. Trots stor enighet.

Stödet i riksdagen finns

Kanske behöver politiken som kollektiv bara etablera vanan att stå upp för hela landet. En undersökning från 2022 visar att en majoritet av de blivande riksdagsledamöterna är positiva till att införa en modell för att integrera ett landsbygdsperspektiv i allt beslutsfattande.

Ett beslut om ett sådant arbetssätt kan vara en pusselbit i utvecklingen mot geografisk helhetssyn och bidra till att ord mer ofta får sällskap av handling.

Ingen garant i sig, men ett gott första steg för alla politiker som vill göra skillnad i hela Sverige.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024