En fråga som genomsyrar debatten om klimatomställning är i vilken utsträckning hushållen kan komma att påverkas negativt. Nästan alla är överens om att omställningen bör ske skyndsamt – men hur vet vi att svenskarnas ekonomiska börda inte blir för stor?

Överdriven ekonomisk oro

Genom att dela upp Sverige och de övriga nordiska länderna i 25 regioner har forskare och experter knutna till Nordregio genomfört en unik modellstudie som ger beslutsfattare handfast vägledning. Studien undersöker de socioekonomiska effekterna av några vanliga omställningsåtgärder fram till år 2030 och visar att de som ser en given motsättning mellan levnadskostnader och minskade utsläpp är överdrivet pessimistiska.

Studien har kommit till mot bakgrund av den oro många svenskar känner inför klimatomställningens ekonomiska konsekvenser och fokuserar på effekterna av följande tre åtgärder: Elektrifiering av fordonsflottan, inblandning av biobränsle i fossildrivna fordon, samt utfasning av all återstående kolkraft. Sammantaget skapar dessa åtgärder kraftigt minskad klimatpåverkan som gör att Sverige gott och väl uppnår EU:s juridiskt bindande mål om minskade nettoutsläpp med 55 procent jämfört med år 1990.

Så vad, mer specifikt, visar resultaten? Rapporten är omfattande och bör läsas i sin helhet, men några av forskarnas iakttagelser förtjänar ett särskilt omnämnande.

Liten effekt på BNP

För det första är effekten på Sveriges BNP liten. Enligt modellberäkningarna skulle Sveriges BNP öka med 21,5 procent fram till år 2030 om de tre åtgärderna uteblev. Om åtgärderna däremot genomförs som planerat är ökningen 19,9 procent, det vill säga endast något lägre.

För det andra ser åtgärderna inte ut att påverka antalet arbetstillfällen i någon nämnvärd utsträckning. Antalet arbetstillfällen kommer att minska mest i Västsverige, men denna minskning (0,37 procent) vägs upp av norra Mellansverige som kommer att se en precis lika stor ökning av antalet arbetstillfällen, förmodligen tack vare sin starkt växande skogsnäring.

Vill det sig illa kommer vi både missa utsläppsmålet för år 2030 och samtidigt tappa omvärldens förtroende i klimatfrågan.  

Men det stämmer att hushåll i glesbygd riskerar att påverkas negativt. Detta beror i mångt och mycket på att personer som bor utanför våra tätorter tenderar att lägga en större andel av sin disponibla inkomst på fordonsbränslen vars priser lär komma att öka. Det är emellertid positivt att den negativa effekten i detta avseende är betydligt mindre än vad många befarat: levnadskostnaderna för de som påverkas mest ser bara ut att öka med knappt en procentenhet.

Sätt forskningen främst

Ovanstående slutsatser ska naturligtvis inte hindra oss från att ta de negativa effekter som faktiskt finns på allra största allvar. Klimatomställningen kommer påverka olika grupper av hushåll på olika sätt och det är upp till politiker och andra beslutsfattare att avgöra hur man bäst hanterar dessa skillnader på kort och lång sikt.

Minst lika viktigt är dock att inte måla de ekonomiska konsekvenserna i alltför mörka färger. Om viktiga beslut fattas utan stöd i relevant forskning är risken stor att vi i Sverige halkar efter i omställningsarbetet, eller att vi genomför åtgärder som är onödigt kostsamma på grupp- eller samhällsnivå. Vill det sig illa kommer vi både missa utsläppsmålet för år 2030 och samtidigt tappa omvärldens förtroende i klimatfrågan.

Bättre då att sätta forskningen främst och genomföra effektiva klimatåtgärder med ordentliga konsekvensanalyser för hushållen.