Orimligt att klimatkrav inte tar hänsyn till en byggnads livslängd

Behovet av nya bostäder i Sverige är stort. Enlig Boverkets beräkningar behöver det byggas 60 000 nya bostäder per år fram till 2030 för att kunna täcka bostadsbehovet i landet.

Skriande bostadsbrist

I Malmö-Lund regionen behöver det byggas drygt 8 500 bostäder per år, i Linköping-Norrköpingsregionen är prognosen 2 300 bostäder per år, i Stockholmsregionen är prognosen drygt 26 000 bostäder per år, och i Göteborg är prognosen 8 800 bostäder per år.

Det ligger nu ett stort ansvar på landets politiker – såväl på nationell och regional nivå, som på lokal nivå - att skapa de bästa förutsättningarna för att byggandet runt om i landet inte bara sker snabbt, utan att det också innebär att det blir ett långsiktigt, hållbart byggande med minsta möjliga klimatpåverkan. För att göra detta så handlar det inte minst om att noga titta på val av bygg- och fasadmaterial samt se till en byggnads livslängd.

För ett år sedan – den första januari 2022 – infördes i Sverige krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Syftet var att minska klimatpåverkan under byggskedet.

Det är bra att det nu finns ett krav på klimatdeklaration i samband med en byggnads uppförande, men det hade varit betydligt bättre om klimatdeklarationen inte endast omfattar byggskedet utan också omfattar en byggnads klimatpåverkan under hela dess livslängd.

Bygg långsiktigt hållbart

För att byggandet i Sverige ska bli långsiktigt hållbart och klimatsmart är det nu viktigt att omgående få igång ett arbete och forskning kring hur olika byggmaterial och fasader står sig under en byggnads hela livslängd – från det att byggnaden byggs fram till dess att den ska rivas – sett både ur ett klimat- och kostnadsperspektiv.

Frågor vi i vår bransch måste ställa oss då det gäller en byggnads klimatpåverkan är bland annat följande: Vilket fasadmaterial ger minst klimatpåverkan? Vad är en realistisk livslängd på en byggnad och dess fasad? Hur ser livscykelanalysen ut för en byggnad och dess fasad? Hur mycket påverkar underhållet under en byggnads livslängd när det gäller klimat och ekonomi?

När det gäller valet av fasadmaterial kan nämligen ett material med låg klimatpåverkan under produktionstiden visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd sett ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv.

Dessa frågor måste nu analyseras ytterligare för att vi på sikt ska kunna bygga långsiktigt och hållbart och inte enbart stirra oss blinda på byggskedet.

Allt byggmaterial har sina unika egenskaper och olika byggmaterial fungerar olika bra beroende på vad en byggnad ska användas till. När det gäller valet av fasadmaterial kan nämligen ett material med låg klimatpåverkan under produktionstiden visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd sett ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Detta har en forskningsrapport från KTH om olika fasadmaterial påvisat och att underhållet är både klimatpåverkande och kostnadsdrivande.

Utgå från en livscykelanalys

Klimatdeklarationen som träde i kraft förra året är bara ett första, haltande steg mot ett ökat, hållbart byggande i Sverige. Nästa steg måste vara att nu påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för att framtidens klimatdeklaration utgår från en livscykelanalys som tar hänsyns till en byggnads hela livslängd.

Vi vill nu se ett initiativ från ansvariga politiker att påbörja ett arbete vars syfte är att skapa en heltäckande klimatdeklaration som inte bara tar hänsyn till själva byggskedet utan också till resten av en byggnads livslängd, såsom brukande- och återvinningsskedet.

Parallellt med detta vill vi också uppmana att man ur ett livscykelperspektiv tittar på vad som kan vara en rimlig norm för livslängden på en byggnad i Sverige. Om vi följt den norm som används i dag vid beräkning av livslängd, det vill säga 50 år, så skulle vi rivit både Stockholms stadshus och Högalidskyrkan 1972.