Debatt

Oacceptabel kunskapsbrist om Parkinson

Forskningen gör stora framsteg och hittar ständigt bättre behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom. Men bristen på neurologer och sakkunskap gör oss oroliga. I dag är det Världsparkinsondagen – och vi vill belysa dagens situation. Det skriver Eva-Lena Jansson och Jenny Lundström, Parkinsonförbundet. 

”Parkinsonförbundets läns- och lokala föreningar jobbar idogt och ideellt med att höja kunskapen om sjukdomen för vårdpersonal”, skriver debattörerna. 
”Parkinsonförbundets läns- och lokala föreningar jobbar idogt och ideellt med att höja kunskapen om sjukdomen för vårdpersonal”, skriver debattörerna. Foto: Elise Amendola
Jenny Lundström
Eva-Lena Jansson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den 11 april är det Världsparkinsondagen, en dag då Parkinsons sjukdom är i centrum. Sjukdomen är den näst vanligaste neurologiska sjukdomen efter Alzheimer, men är den snabbast växande hjärnsjukdomen i världen. Parkinsons sjukdom går i nuläget inte att bota, men tack vare läkemedel och andra behandlingsmetoder som dämpar symtom och underlättar tillvaron så kan många personer med Parkinson leva ett bra liv.

Altingets gratis nyhetsbrev

Ökat hopp för personer med Parkinson 

När inte den vanliga medicinen räcker till så finns det kompletterande behandlingsmetoder i form av medicinpumpar eller djup hjärnstimulering (DBS, Deep Brain Stimulation) att tillgå. Det här är ett positivt resultat av tidigare forskningsframgångar och förra året kom nyheten att forskare på Lunds universitetssjukhus inlett försök med att transplantera stamceller i hjärnan på personer med Parkinsons sjukdom. Stamcellerna har utvecklats till dopaminproducerande celler. Nu ser vi fram emot att snart kunna ta del av den första rapporten med resultat från studien i Lund, en rapport som kan bidra till ökat hopp för personer med Parkinson.  

I en medlemsundersökning som Parkinsonförbundet nyligen gjort, angav 75 procent i gruppen 65 år eller yngre att man arbetade antingen hel- eller deltid. 

Utöver läkemedel så är fysisk träning en viktig behandlingsmetod redan från start för personer med Parkinson, något som också forskningen visat. I en medlemsundersökning som Parkinsonförbundet nyligen gjort, angav 75 procent i gruppen 65 år eller yngre att man arbetade antingen hel- eller deltid. Det är en positiv signal som visar att med adekvat behandling, fysisk träning och stöd från arbetsgivaren kan många vara kvar i arbetslivet fram till pension. Något som både den enskilde och samhället tjänar på.  

Helt oacceptabelt 

Tack vare forskningen kommer nya och bättre behandlingsmetoder. Men bristen på neurologer gör att det tar tid för en person med parkinsonliknande symtom att få en diagnos fastställd. Många personer med Parkinson står även i kö i väntan på den kompletterande behandling som man är i stort behov av. Vi får oroande rapporter om att det saknas nödvändig kunskap om Parkinsons sjukdom och behandling hos alltför många som i sitt vårdyrke kommer i kontakt med patienter som har Parkinson. Något som är helt oacceptabelt. 

Parkinsonförbundets läns- och lokala föreningar jobbar idogt och ideellt med att höja kunskapen om sjukdomen för vårdpersonal. Under tiden som forskare jobbar för att få fram nya läkemedel och behandlingsmetoder fortsätter Parkinsonförbundet att arbeta för att förbättra villkoren för personer med Parkinsons sjukdom och för deras anhöriga. Vi fortsätter att driva kravet om en jämlik och jämställd sjukvård i hela landet. Vi ger inte upp för vi vet att vårt engagemang gör skillnad. 

I dag manifesterar vi det med ett hopp för Parkinson! 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00