Nytt lagförslag gynnar medieföretagen på upphovsmännens bekostnad

Det pågår nu ett arbete med att införa nya bestämmelser i upphovsrättslagen baserat på det så kallade DSM-direktivet. I syfte att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information som ett grundläggande bidrag till den offentliga debatten och ett välfungerande demokratiskt samhälle införs en ny rätt för presspublikationer avseende användningen av presspublikationer som i dag sker av andra onlineplattformar och nyhetsaggregatorer (artikel 15).

Justitiedepartementets förslag till lagtext som ska införa artikel 15 missar dock en väsentlig del av bestämmelsen, nämligen att rättigheterna till det material som finns i presspublikationerna inte omfattas av den nya rätten. Det måste rättas till. En presspublikation består av en mängd rättigheter: texter skapade av journalister och författare, bilder skapade av fotografer, illustratörer, konstnärer, grafiska formgivare etcetera.

”Inte korrekt”

I några fall är rättigheterna överlåtna till medieföretaget och i andra fall är de kvar hos upphovspersonerna. I de fall när rättigheter överförs till medieföretaget är onlinetjänsternas nyttjanden av bildskaparnas material inte reglerade i avtalen. De omfattar medieföretagets egen produktion av nyheter, inte andras nyttjanden. För andras användning träffas särskilda avtal.

Men i det svenska lagförslaget tycks utgångspunkten vara att samtliga rättigheter övergår till medieföretaget. Det är inte korrekt och får förödande effekter för bildskaparna. Lagförslaget verkar också utgå från att investeringen för nyhetsproduktion enbart görs av medieföretagen. Men bildskaparna som utför bildjournalistiken består till över 90 procent av frilansande egenföretagare. De får själva investera i sin verksamhet och har inte fast lön, pension och sociala skyddsnät.

Dessutom betalar de för sin utrustning, uppkoppling, utbildning och har ständig jour 24/7. De senaste 15 åren har frilansarna även pressats till allt sämre avtalsvillkor. Leverera mer för mindre eller jobba någon annanstans, har varit medieföretagens budskap. Det motverkar en kvalitetsjournalistik av hög kvalitet.

Direktiv får motsatt effekt

Departementets felaktiga utgångspunkter leder till att lagförslaget får en utformning som ger motsatt effekt mot direktivets uttryckliga syfte. Bildskaparna hindras att förhandla direkt mot onlinetjänsterna och medieföretagen får monopolisera förhandlingsrätten. Lagförslaget strider därför mot grundläggande upphovsrätt och dessutom mot direktivets direkta regler. I direktivets artikel 15.2 anges att de rättigheter som ingår i en presspublikation inte ska påverkas av den nya rättigheten till presspublikationen. Lagstiftaren väljer rakt av att inte införa artikeln och bildskaparna får därmed en kraftigt försvagad position i stället för en förbättrad förhandlingsmöjlighet.

De senaste 15 åren har frilansarna även pressats till allt sämre avtalsvillkor. Leverera mer för mindre eller jobba någon annanstans, har varit medieföretagens budskap. 

Vi har förslagit justitiedepartementet att reglerna ska införas som en särskild avtalslicens som man har gjort i Danmark och planerar att göra i Finland. Utgångspunkten blir då att hela branschen gemensamt träffar avtal med onlinetjänsterna och därefter kommer överens om fördelning av ersättningar mellan mediaföretag och upphovspersoner. Det ska även noteras att utgivarorganisationerna har uttalat att en särskild avtalslicens är önskvärd i Sverige.

Lyssna på branschen

Även i andra avseende finns det väsentliga brister i departementets lagförslag, i form av avvikelse direktivets artikeltexter, vilket leder till bristande harmonisering och oklarheter som försvårar kommande förhandlingar.

Våra medlemmar som arbetar mot medieföretagen är djupt oroade och upprörda. De förväntar sig förstärkta rättigheter och bättre arbetsmöjligheter genom införandet av artikel 15. De vill bidra till att stärka kvalitetsjournalistiken och den demokratiska utvecklingen. Justitiedepartementet borde lyssna på branschen, ta vår oro på allvar och införa EU-direktivet på ett sätt som uppfyller dess syfte.