Nya VA-regler spikas – men regeringen får fortsatt bakläxa
Alla kommuner får nu krav på sig att ta fram planer för den kommunala VA-planeringen, samtidigt som fler fastigheter ska kunna undantas från att anslutas. Men riksdagen vill se att regeringen återkommer med fler åtgärder. Miljöministern vill dock först utvärdera reformens effekter.
Foto: Fredrik Sandberg

Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiUnder onsdagsmorgonen tar riksdagen ställning till regeringens förslag om förändringar i VA-lagstiftningen, nästan exakt fyra år efter det att utredaren och nuvarande S-statssekreteraren på miljödepartementet, Anders Grönvall, lade fram förslagen.
Efter många om och men passerar nästan alla delar i förslaget. Därmed ska bland annat fler enskilda fastighetsägare framöver kunna undvika att ”tvångsanslutas”, genom att peka på att det kan vara motiverat att behålla de befintliga enskilda systemen, så länge som alternativen ”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får i
fråga om enskilda avloppsanlägg-
ningar som är dimensionerade för
högst 200 personekvivalenter
meddela föreskrifter om
1. skyldighet att kontrollera
anläggningens funktion,
2. hur den kontroll som avses i 1
ska utföras, och
3. skyldighet att lämna uppgifter
till tillsynsmyndigheten om
a) den kontroll som utförts enligt
1, och
b) anläggningens utformning och
funktion.
Samtidigt läggs det också fram ytterligare en hemläxa till regeringen, som än en gång uppmanas att gå längre i arbetet med att förändra maktrelationen mellan enskilda fastighetsägare och kommuner.
”Regeringen bör skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska kunna tvingas att ansluta sig
till det kommunala va-nätet.”
Källa
I debatten inför omröstningen utvecklade också flera av partierna sina vidare önskemål.
– Regeringen föreslår en flexiblare ordning, och det välkomnar vi, sa Cecilie Tenfjord Toftby (M), som trycker på att partiet vill se mer långtgående förändringar på området, bland annat med hänvisning till tillkännagivandet.
– Vi tycker att det bör vara ett myndighetsbeslut som ska kunna överklagas lättare än i dag, lägger avgående riksdagsledamoten Magnus Ek (C) till som det egna partiets fortsatta prioriteringar.
MP:s Emma Hult, vars parti varit med i stora delar av utformningen, saknar samtidigt krav på att ytterligare perspektiv lyfts i de vattentjänstplaner som alla kommuner ska ha tagit fram till 2023 års slut.
Därför bör klimatanpassningsfrågorna, det vill säga kommunernas planering för klimatanpassning, lyftas in i vattentjänstplanen
Emma Hult, MP
– Till och börja med kan jag konstatera att kommuners arbete klimatanpassning dessvärre inte kommit igång så kraftfullt som det skulle behövas. Därför bör klimatanpassningsfrågorna, det vill säga kommunernas planering för klimatanpassning, lyftas in i vattentjänstplanen, sade Emma Hult under tisdagens debatt om förslaget.
Från S-regeringens perspektiv beklagas motståndet mot införandet av kontrollfunktionen. Varken Anders Grönvall eller miljö- och klimatministern Annika Strandhäll (S) kunde inte ställa upp på en intervju, men pekar ut flera konsekvenser i ett skriftligt svar.