Nya upphandlingskraven beskrivs som ”snömos”
Förslaget om att införa en skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling välkomnas i flera läger, men beskrivs som tandlösa i andra. Ansvariga ministern Ida Karkiainen (S) vill inte svara på Altingets frågor.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiMed närmare 800 miljarder kronor i potten så finns det potential att få ut mycket för pengarna i de offentliga inköpen. Den klimatpolitiska handlingsplanen som antogs av C+L+MP+S var också tydlig i frågan: Upphandlingen ska användas som ett verktyg i klimatarbetet. Även näringslivet har pekat ut upphandling som en nyckelfråga inom Fossilfritt Sverige-samarbetet.
Ett förslag till åtgärd lades fram i höstas och ska, enligt regeringens planering, landa på riksdagens bord i mars. I promemorian från finansdepartementet, som precis varit ute på remiss, föreslås det att införa krav på att främst ta hänsyn till klimatet i lagen om offentlig upphandling, LOU. Därefter ska ”miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter beaktas när det är relevant med upphandlingens syfte”.
Men samtidigt som det står att dessa samhällsintressen ska prioriteras, så sägs det också i författningskommentaren att samhällsintressena fortsatt kan trumfas av exempelvis ”ett lågt pris eller funktionalitet” i det slutliga valet.Jag ser inte att rättsläget förändras. Du kan redan göra allt detta idag, och du kan fortsatt strunta i att göra det även om den här lagen kommer på plats.
Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv.
Miljö och Energi
Miljö och Energi
