Nya krav väntar för räddningstjänsten

UTREDNING. Det finns för stora skillnader mellan kommunerna när det gäller dagens räddningstjänst. För att åtgärda bristerna, få effektivare insatser och bättre beredskap vill regeringen se flera förändringar.

Nyligen tillsattes den utredning om den kommunala räddningstjänsten och brandförsvaret ute i landet som regeringen har flaggat för.

I direktiven till utredaren pekar regeringen på att det idag finns brister för att få en likvärdig räddningstjänst över hela landet. Och för att råda bot på detta är det en omfattande utredning som regeringen nu har sjösatt om bland annat samarbete mellan kommuner, tillsyn, statlig styrning, samverkan med andra myndigheter och organisationer, kompetensen hos räddningsledning och det stora behovet av att rekrytera deltidsbrandmän.

Det är ännu inte klart vem som blir utredare, men uppdraget ska vara slutfört före valet och slutsatserna ska lämnas till regeringen den 30 juni 2018. Av direktiven framgår tydligt att räddningstjänsten ska vara ett kommunalt ansvar även framöver. Regeringen vill därför inte ge sig in i den snåriga frågan om huvudmannaskapet.

– Det skulle riskera att bli en alltför omfattande utredning och skapa fler problem än de löser, det vill säga att du får en alltför lång utredningstid och inte tillräckligt kraftfulla förslag, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Lag om samarbete

I dag samarbetar merparten av landets kommuner med varandra inom räddningstjänsten. Men enligt regeringen är detta ett samarbete som sker på frivillig väg och om räddningsarbetet ska stärkas och bli mer enhetlig behövs en ändring.

– Jag tror inte att det finns någon i dag som vill ändra huvudmannaskapet för räddningstjänsten. Däremot tror jag att vi behöver ändra formerna för samverkan, säger inrikesministern till Altinget.

Därför vill regeringen se en utvidgad skyldighet för kommunerna att samverka med varandra för att en räddningsinsats ska ske snabbt och säkert - oavsett kommungränser. En rättslig reglering kan bidra till en effektivare och säkrare kommunal räddningstjänst och ge en mer sammanhållen och enhetlig kommunal samverkan, skriver regeringen i direktiven.

Saknar bredare perspekiv

Anna Johansson är lektor på Mälardalens högskola och bland annat före detta analytiker på MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, och var biträdande projektledare för MSB:s regeringsuppdrag om skogsbranden i Västmanland 2014.

Hon välkomnar en utredning kring räddningstjänsten.

– Tiden är mogen, om inte övermogen, för en översyn av svensk räddningstjänst. Och jag tror att det finns förbättringspotential, säger hon till Altinget.

Hon anser dock att det hade varit bra om utredningen också hade fått i uppdrag att se över frågan om huvudmannaskapet för räddningstjänsten, om det ska vara ett kommunalt, statligt eller regionalt ansvar, eftersom detta hade ökat alternativen för lösningar. Men den grundläggande frågan omfattas inte av direktiven till utredningen.

– Jag hade önskat att regeringen också hade vågat titta på huvudmannaskapet. Jag utesluter inte att utredningen hade kommit fram till att det ska förbli kommunalt, men nu blir det så att de förbättringar som ska ske måste ske inom ramen för ett kommunalt ansvar och det blir därmed en begränsad frihetsgrad i att tänka nytt, säger Anna Johansson.

Rekrytering ett problem

Ett allvarligt problem, som uppmärksammats under en lång tid, är att en del kommuner inte klarar att upprätthålla sin plan för beredskap. Enligt regeringen är en viktig orsak till detta att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän – personer som vid sidan av sitt ordinarie jobb har ett uppdrag inom räddningstjänsten. Bristen på deltidsbrandmän gäller särskilt i glesbygd och i mindre tätorter. Frågan har också ställts på sin spets i konflikten om ett avtal mellan arbetsgivarna, Sveriges kommuner och landsting, och facket Brandmännens riksförbud, som har lett till att brandmän säger upp sig.

Avtalsfrågorna lämnar dock regeringen därhän. Det är en fråga för parterna att lösa. I uppdraget till utredaren ingår dock att granska dagens utbildning. Regeringen vill se en inriktning där utbildningarna, särskilt den för deltidsanställda brandmän, anpassas till lokala förhållanden och att utbildningen i större utsträckning kan anordnas på lokal nivå, vilket kan underlätta den framtida rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare i stat och kommun bidra till att fler av deras anställda kan ta på sig ett uppdrag som deltidsbrandmän, enligt direktiven.

Lotta Olsson (M), ledamot i riksdagens försvarsutskott, tycker att de allmänna intentionerna i direktivet är bra.

– Men jag saknar ett perspektiv för göra det attraktivt att vara brandmän och att underlätta för deltidsbrandmän att stanna kvar i uppdraget, säger hon till Altinget.

Frågor om styrning, effektivitet och liknande är naturligtvis viktiga framhåller hon.

– Det är inte organisationen som är det stora problemet utan hur man får människor att för en mindre summa pengar ta på sig ett stort ansvar, poängterar hon.

Tydligare stat

När det gäller ledningen av en räddningsinsats ska ansvarat enligt huvudregeln ligga kvar på kommunerna. Men statens ansvar, bland annat när det gäller att ta över ansvaret för en insats och att ge stöd till kommunen ska bli tydligare och förstärkas. Och därför kan MSB behöva ges utökade uppgifter, skriver regeringen i direktiven.

Räddningschefen i kommunen har en viktig uppgift och är den som leder en insats. Men samtidigt varierar erfarenheten av räddningsarbete mellan kommunerna.

Av det skälet kan det finnas skäl att ställa högre formella krav på den som innehar posten som räddningschef. Enligt regeringen kan det krävas en reglering av behörighets- och kompetenskrav för anställning av en kommunal räddningschef och frågan ska nu ses över av utredningen.

Ytterligare en uppgift för utredaren blir att analysera hur den kommunala räddningstjänsten ska samarbeta med polis, ambulans och frivilliga krafter. Denna samverkan ska enligt regeringens intentioner förstärkas och utvecklas.

Forrige artikel Så bemöter friskolorna Reepalus förslag Så bemöter friskolorna Reepalus förslag Næste artikel Remissbråket: Remissbråket: "Som att trycka på likeknappen på facebook"