Nya Muf-ordförande: "Privatisera Bup"

Väntetiderna för att få en utredning hos Bup har ökat kraftigt de senaste åren, enligt statistik från SKR.

“Funkar inte i dag”

Många regioner klarar inte av att hålla vårdgarantin, och på vissa håll måste en familj vänta i flera år på att få hjälp.

– Det funkar inte som det ser ut i dag, det är en alldeles för viktig fråga för att fortsätta så här, säger Matilda Ekeblad, ny ordförande för Moderata ungdomsförbundet (Muf), till Altinget.

Hon exemplifierar med en ungdom mellan 14 och 16 år som lider av psykisk hälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– På två år kan det hinna hända mycket i en ung persons liv. Det är två år som kan försvinna helt för den personen om den inte får hjälp i tid, säger hon.

Privat marknad

De långa köerna har skapat en växande marknad för privata utförare som anlitas för att göra olika typer av utredningar.

Skolhälsovården fungerar inte, det är därför det är så få som söker hjälp där.

Matilda Ekeblad
Ordförande Muf.

– När regionerna ska försöka rädda upp och korta köerna plockar de ofta in privata alternativ och upphandlingar, säger Ekeblad.

Muf anser att det mest effektiva för att korta vårdköerna och få arbetet gjort vore om privata utförare i större utsträckning skulle kunna avlasta regionerna med utredningsarbete.

– Vi ser att det är de privata alternativen som kan ta emot fler, hjälpa fler och korta vårdköerna. Att privatisera Bup är en lösning, säger hon.

Glesbygd och vita fläckar

Matilda Ekeblad är inte orolig för risken att nya privata utförare skulle etablera sig i de folkrika regioner och därmed förstärka de vita vårdfläckar som redan finns. Hon tror snarare att de skulle bli ett komplement.

– I Västerbotten och Västernorrland är det i dag endast tjugo procent som får hjälp inom vårdgarantin. Och vi vet att de privata utförarna är bättre på det digitala, är mer flexibla och bättre kan ge vård på patientens villkor, säger hon.

Kan det finnas en risk att kvaliteten försämras med digitala lösningar?

– Nej det tror jag inte. Men det är klart att man få ta sådant i beaktande.

Konkurrens ger bättre vård

Ekeblad tror att konkurrensen är viktig för att vården ska utvecklas och bli bättre.

– Konkurrens hjälper vårdaktörerna att leverera bättre vård, säger Matilda Ekeblad.

Att det redan i dag sker en kompetensflykt från regionala verksamheter till privata aktörer bland olika yrkesgrupper inom vårdsektorn ser hon som en bekräftelse på att de privata arbetsgivarna behövs.

– Sjuksköterskor, undersköterskor och kuratorer förtjänar mer i lön. Men finns bara regionerna som alternativ kan man inte pressa upp lönerna, säger hon, och fortsätter:

– Fler aktörer skapar konkurrens och gör att arbetsgivarna måste erbjuda bättre arbetsvillkor och högre löner för att bli attraktiva arbetsgivare.

Skolhälsan och fler vägar in

Matilda Ekeblad menar att många familjer i dag inte vet var de ska vända sig.

– Det behövs fler vägar till att söka hjälp, oavsett om det är på en ungdomsmottagning, skolhälsovård eller på vårdcentraler.

Matilda Ekeblad betonar att skolhälsovården skulle kunna vara ett bra stöd, men att den i dagsläget fungerar mycket dåligt.

– Det måste bli tydligare vart man ska vända sig om man är ung och har problem med psykisk ohälsa och liknande. Skolhälsovården fungerar inte, det är därför det är så få som söker hjälp där.

Varför fungerar den inte?

– Det finns inte personal på plats. Det saknas kompetens, och många beslut kring skolhälsan är upp till skolorna att avgöra. Det vore bättre om regionerna tog över skolhälsovården i stället.