Nya läroplanen innebär risk för daterade läromedel

Den nya läroplanen är enligt Skolverket tänkt att fungera bättre som arbetsverktyg för lärarna och bidra till högre kvalitet och likvärdighet i undervisningen. Kursplanerna ska bli tydligare och kunskapskraven mindre detaljerade. Ett steg mot att göra lärare mer fria.

Många läroböcker följer inte läroplanen

Friare lärare är i grunden ett steg i rätt riktning. Samtidigt är läroplanen i dagens skola så pass omfattande att det är få lärare som hinner gå igenom allt på lektionstid, och det som värderas som viktigt att lära ut varierar från lärare till lärare, enligt Skolverkets egna redovisningar.

Enligt PISA-undersökningen är Sverige sämst av de nordiska länderna på att skapa en likvärdig skola. Att en stor mängd läroböcker inte följer den nya läroplanen kommer knappast göra förutsättningarna bättre.

Digitala läromedel är uppdaterade

I Läromedelsundersökningen 2021, där 538 av landets skolor svarat på frågor om läromedel, framkommer det att hälften av skolorna saknar läromedel och att 30 procent av de läromedel som finns uppfattas som daterade. Lägg därtill att 30 procent av svenska lärare saknar behörighet och i många fall grundläggande kännedom om läroplanens innehåll. Då kan uppdaterade och aktuella läromedel göra skillnad.

De skolor som valt att arbeta med digitala läromedel kommer att mötas av uppdaterade och läroplanskompatibla sådana vid skolstarten i augusti. Annat blir det för de skolor och lärare som använder läroböcker i stor utsträckning.

I ämnen som till exempel matematik och kemi 7–9 är förändringarna i den nya läroplanen relativt små och befintliga läroböcker kan med lärarens kompetens ändå användas i undervisningen. I andra ämnen, som historia och samhällskunskap, kommer lärarna att själva behöva lägga tid och kraft på att komplettera läroböckerna.

För att alla lärare och elever ska få en likvärdig tillgång till aktuella läromedel vill vi se följande:

1. Säkrad kvalitet genom läromedelsnämnd

Skolors läromedel bör utvärderas och kvalitetssäkras löpande i en nyinstiftad läromedelsnämnd. En sådan nämnd bör ange kvalitetskriterier och ansvara för fortlöpande mätning samt tydliggöra när ett icke reviderat läromedel har passerat sitt bäst före-datum. Det är inte ett ansvar som endast bör landa på skolorna.

2. Säkrad likvärdighet genom centrala inköp

Vi ser det som en självklarhet att lärare ska ha inflytande över inköpen av läromedel. Däremot utgör det ingen garanti för likvärdighet. Skolinspektionen konstaterar i en rapport att det finns stora skillnader i hur lärare väljer läromedel. Ett sätt att minska risken för godtycklighet och garantera ett grundutbud av läromedel i alla ämnen är att tillämpa en central styrning av inköpen, där rektorer och lärare ges stort inflytande i processen.

3. Säkrad tillgång genom rätt mätmetod

Tillgången på läromedel bör mätas i hur många elever som faktiskt nås. Att bara mäta tillgången i inköpsutgifter utgår från en föråldrad läromedelsmarknad med höga kostnader för tryckta böcker – något som inte är anpassat till dagens verklighet med både fysiska och digitala läromedel. En sådan metod riskerar att värdera dyra läromedel högre, oberoende av innehåll och räckvidd. I Läromedelsundersökningen 2021 uppger 42 procent av de skolor som lider brist på läromedel att ekonomin inte är det största hindret.

Kvalitetssäkrade och aktuella läromedel i alla ämnen och årskurser är avgörande för att väcka nyfikenhet och sprida kunskap, så att barn och unga står förberedda inför vuxenlivet. Nu behöver tillgången till läromedel säkras för att stärka likvärdigheten i svensk skola.