Nya hemtjänstregler riskerar att snedvrida konkurrensen

Kraven på kvalitativ hemtjänst ökar samtidigt som behovet av fast omsorgskontakt blir alltmer påtagligt. Å ena sidan krävs fast omsorgskontakt för att möta äldres och personer med funktionsnedsättningars behov. Å andra sidan kämpar hemtjänstutförare med dålig betalningsvilja från offentlig upphandling. Denna paradoxala utmaning riskerar att hindra verklig förbättring av vård och omsorg samt underminera intentionerna med fast omsorgskontakt.

Fast omsorgskontakt i hemtjänsten är fördelaktigt för både vårdtagare och vårdgivare. Kontinuiteten och tryggheten i relationen ökar när en och samma person ansvarar för vård och omsorg. Detta leder till ökad förståelse för vårdtagarens behov och individanpassad vård. Från den 1 juli 2023 krävs det att fast omsorgskontakt innehar yrkestiteln undersköterska.

Ökade krav måste kompenseras

Införandet av regeln om undersköterskor med fast omsorgskontakt kräver ökad personalbemanning och ökad kontinuitet avseende vårdkontakten. Enligt SKR kommer det behövas rekryteras cirka 72 000 undersköterskor fram till 2031.

Bemanning, arbetsvillkor, arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet hänger samman. Hemtjänstpersonalen har hög arbetsbelastning, och arbetsgivarna måste se till att den fasta omsorgskontakten får rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb. Detta innebär ökade kostnader för utförarna, som behöver rekrytera, fortbilda och utveckla kvalificerad personal för att erbjuda god och nära omsorg.

Men ökade krav på kvalitet måste kompenseras på ett rimligt sätt för att utförarna ska leva upp till de nya förutsättningarna. Kommunerna, som är huvudmän för hemtjänsten, har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.

I dag utförs 24 procent av hemtjänsttimmarna av privata utförare, vilket omfattar cirka 40 000 äldre personer. Offentlig upphandling och LOV syftar till att säkerställa effektiv och kostnadseffektiv användning av skattebetalarnas pengar men lägstapris-upphandling har negativa konsekvenser då bristen på adekvat betalning för utförda tjänster, tvingar utförarna att arbeta under osäkra villkor.

En mer realistisk och hållbar prissättning behövs

Utförarna inom hemtjänsten är ofta små och medelstora företag, ideella organisationer, föreningar eller kooperativ som främst fokuserar på att erbjuda god vård och omsorg, inte på att generera vinster. Trots det möter de ofta en orealistisk prispress vid offentlig upphandling, vilket försvårar möjligheterna att erbjuda fast omsorgskontakt och högkvalitativ vård.

Betalningsproblematiken inom offentlig upphandling har många konsekvenser. För det första riskerar utförarna att inte kunna rekrytera tillräckligt med kvalificerad personal, vilket leder till personalbrist och överbelastad personal. För det andra kan det tvinga utförarna att säga upp personal och minska antalet anställda för att klara kostnaderna.

En mer realistisk prissättning behövs

Det uppstår även en osund konkurrens då kommunala verksamheter har bättre förutsättningar att rekrytera utbildad personal när privata utförare inte har marginaler för adekvat utbildning och kompetensutveckling av befintlig personal. Alla dessa konsekvenser påverkar vården negativt och begränsar äldres valfrihet.

En mer realistisk och hållbar prissättning behövs, som tar hänsyn till företagsekonomiska villkor för att erbjuda kvalitativ vård och omsorg privat. Fokus bör även ligga på att skapa incitament för kontinuitet genom långsiktiga avtal och konkurrens som prioriterar kvalitet före pris.

Endast genom att skapa en rimligare ersättningsnivå som kompenserar för fast omsorgskontakt kan äldre och personer med funktionsnedsättningar få den vård och omsorg de förtjänar.