Ny typ av böter föreslås för att stoppa bidragsbrotten

8 till 20 miljarder kronor i bidrag betalas ut felaktigt varje år för att personer avsiktligt lämnar fel uppgifter. Men det är också en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Det har en väldigt hög vinstmarginal jämfört med narkotikahandel, berättar särskilda utredaren Amir Rostami.

För att stoppa felaktiga utbetalningar av bidrag föreslås nu att det införs en sanktionsavgift för de som lämnar fel uppgifter och därmed gör sig skyldiga till brott.

Det är i dag relativt få som döms till bidragsbrott. Oftast får personer eller företag endast krav på återbetalning. Nu föreslås, utöver återbetalningskravet, en sanktionsavgift på 25 procent av det utbetalda bidraget.

Vem ska sköta den nya sanktionsavgiften som delas ut?

– Alla som betalar ut förmåner. Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, kommuner exempelvis. Betalar man ut så ska man också utfärda sanktionsavgifterna, säger Amir Rostami till Altinget.

Alla ska kontrollera

Majoriteten av bidragsbrotten är riktad mot Försäkringskassan. Men Försäkringskassan är den myndighet som har haft intensivast arbete mot detta. Så det är ett ännu större mörkertal för andra myndigheter, säger Rostami.

Nu ska fler myndigheter starta upp en kontrollfunktion, enligt förslaget.

– Pensionsmyndigheten håller på att bygga upp detta redan. Men man måste få tillskott för att bygga upp detta på varje myndighet som betalar ut.

Förslagen kommer kosta 600 miljoner per år de första åren, där sanktionsavgifterna kommer täcka 400 miljoner kronor av dem. Men man räknar att man kommer spara skattebetalarna uppemot 2 miljarder per år.

Ta bort ansvar från polisen

Till vardags är Amir Rostami docent i kriminologi i Gävle och vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm, tjänstledig från yrket som polis.

I dag skickas bidragsbrotten till polisen för att utredas, men polisen har inte den kompetensen. Och de har svårt att bygga upp den, berättar Amir Rostami.

Därför föreslår Rostami att ansvaret flyttas till Ekobrottsmyndigheten (EBM), då de har bättre förutsättningar. De har redan ansvar för brott mot välfärden, som skattebrott och bedrägerier mot den statliga lönegarantin.

– EBM har den kompetensen de behöver, det handlar om att skala upp den.

Förslagen ska träda i kraft 1 juli 2024. Rostami lämnar ytterligare ett delbetänkande om att stoppa bidragsbrott i augusti nästa år.