NRF: Avsaknad av nämndemän skulle minska rättssäkerheten

DEBATT.  Inget ärende har varit lika allvarligt som det nu aktuella ärendet i Solna tingsrätt. Vad som behövs är en rejäl grundutbildning och fortbildning av nämndemännen, skriver Mats Linder, Nämndemännens riksförbund. 

Av: Mats Linder
Tillförordnad förbundsordförande, Nämndemännens riksförbund - NRF

Så har det hänt igen, reflexmässigt: Nämndemannasystemet ska vingklippas, helst avskaffas. Kritiken kommer främst från juristhåll nu med anledning av den uppmärksammade domen i Solna tingsrätt där två nämndemän gravt åsidosatt uppdraget som domare. Men slutsatsen att det skulle vara dags att avskaffa nämndemannasystemet är grovt felaktig. Man blir dessutom svaret skyldig vad som skall vara istället.

Nämndemän säkrar insyn

Det månghundraåriga systemet med nämndemän har tillförsäkrat svenska rättssystemet insyn, öppenhet och trovärdighet inför allmänheten. I riksdagen finns det lyckligtvis en trygg majoritet för systemet med nämndemän, och i avsikt att utveckla systemet utfärdade Regeringen 2016 ett uppdrag åt Domstolsverket att inför valet av nämndemän 2019 (mandatperioden är skild från den politiska valperioden) se till att alla nominerande och beslutande organ vid tillsättning av nämndemän får en ordentlig information om vikten av att åstadkomma en allsidig och kompetent nämndemannakår.

Grundutbildning krävs

Problem som uppstår med domare hanteras i sista hand av Statens ansvarsnämnd beträffande juristdomare och Överklagandenämnden för nämndemän. I Sverige finns drygt 8500 nämndemän. Det senaste året har en handfull ärenden avgjorts i Överklagandenämnden. Inget ärende har varit tillnärmelsevis lika allvarligt som det nu aktuella ärendet i Solna tingsrätt. Vad som behövs, och som NRF har efterlyst under många år, är en rejäl grundutbildning och fortbildning av nämndemännen. Inte en juristutbildning utan en utbildning med fokus helt på uppdraget som nämndeman.

NRF välkomnar utredningar om uppdraget

Utredningen av nämndemannauppdraget (SOU 2013:49) föreslog bland annat krav på utbildning av nämndemän vilket NRF stödde helhjärtat. Förslag om lindrigare krav för att kunna skilja nämndemän från uppdraget framfördes och även detta fick stöd av NRF.

Utnämningen av nämndemännen via det politiska systemet medförde att utredningen dels föreslog skilda valår, dels föreslog en så kallad fri kvot om minst 50 procent där nämndemän skulle utses på annat sätt än via politiska partier som är fallet idag. Mandatperioden har förskjutits med ett år så att val av nämndemän sker 2019. När det gäller den fria kvoten gav Regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda förslaget.

Statskontoret konstaterade i en ca 60 sidor lång analys att det inte fanns något bättre alternativ till det nuvarande systemet. Därmed satte Regeringen punkt för debatten om tillsättning av nämndemän.

Nämndemän ger rättssäkerhet

När rätten sammanträder i överläggning efter huvudförhandling sker all diskussion under tystnadsplikt. Vid överläggningen redogör rättens ordförande för lagens tillämpning i det aktuella ärendet och diskussion förs sedan inom denna ram. Här uppstår då frågor om skuld eller ej, baserat på det som framförts av åklagare och försvar. Bedömning av tillförlitlighet och trovärdighet är aspekter där fyra domare (i tingsrätt en juristdomare och tre nämndemän) ger en hög grad av rättssäkerhet.

Avsaknad av nämndemän skulle kraftigt minska rättssäkerheten och det demokratiska värdet vid rättstillämpningen.

Forrige artikel Replik: Fattigdom minskar inte av att tillåta tiggeri Replik: Fattigdom minskar inte av att tillåta tiggeri Næste artikel "Detta förväntar vi oss av Jordbruksverkets nya gd"
Färre svenskar vill sola

Färre svenskar vill sola

KORTNYTT. Andelen svenskar som gillar att vara i solen har minskat jämfört med förra året och de som inte är intresserade av att vara solbruna har blivit fler, visar en undersökning från Strålsäkerhetsmyndigheten.