Niinistö oroas för svagt omställningstryck i kolsänkelag

Det svenska kolsänkekravet lyfts fram som en seger. Men samtidigt innebär den valda lösningen att det är mer oklart om det övergripande målet för unionen faktiskt nås. ”Det kan bli en till förhandling” säger EU-parlamentets ansvariga förhandlare Ville Niinistö till Altinget.

Tidigare miljöministern Ville Niinistö har företrätt EU-parlamentet i förhandlingarna om uppdaterade krav på kolsänkan i unionen. <br>
Tidigare miljöministern Ville Niinistö har företrätt EU-parlamentet i förhandlingarna om uppdaterade krav på kolsänkan i unionen.
Foto: European Union 2021
Jacob Hederos

Tre delar i lagstiftningspaketet som ska hjälpa EU att nå sina klimatmål är preliminärt färdigförhandlade. Med nya utsläppskrav för nya fordon, samt för sektorerna utanför utsläppshandeln, anser EU-kommissionens klimat-tsar Frans Timmermans att unionen i praktiken kan höja sina klimatmål.

– Vi har nu städat av dessa. Det betyder att nu när jag ska åka till Cop, kan vårt löfte att minska våra utsläpp med minst 55 procent fram till 2030 ökas till 57, sade Timmermans i fredags

Men det är en sanning med viss modifikation. För även om lagstiftarna har ökat ambitionen genom att faktiskt implementera ett EU-mål för kolsänkan på 310 miljoner ton till år 2030, så är det inte klart att regelverket tar unionen dit.

Det medger också EU-parlamentets ansvariga förhandlare, De grönas Ville Niinistö, som Altinget når innan överenskommelsen är publicerad.

Anledningen är att medlemsländernas sätt att ställa upp kolsänkebetinget för varje land, som blev den antagna modellen, inte baseras på absoluta måltal för sänkan, som summeras till 310.

I stället utgår kolsänkebetingen från att varje land ska öka sina sänkor med ett visst antal ton. Men startpositionen kan samtidigt förändras beroende på om medlemsländernas får ett förbättrat underlag för var de faktiskt står.

Niinistö är ändå trygg med att vägen är tydligt utstakad.  

– För samtidigt fick vi en kontrollmöjlighet för kommissionen, att se till att alla medlemsländernas möjliga metodologiska ändringar inte äventyrar målet att få till 310 miljoner ton av sänkor 2030, säger Niinistö till Altinget och lyfter ett exempel:

– Om Sverige och Finland har en lägre sänka i startpunkten för att man gjort metodologiska ändringar och det äventyrar hela målet med 310, så får EU-kommissionen lägga fram förslag för hur man ska nå detta. Då får vi förhandla det igen, säger han.

Den valda vägen har varit central för bland andra Sverige, som till följd av bland annat förbättrat underlag i bedömningen av kolsänkan i jordlagren ”tappade” sju miljoner ton i sin sänka i förra årets inrapportering.

Nu blir betinget istället för uppemot tolv miljoner ton, fyra miljoner ton, som ska uppnås framför allt under perioden 2026-2029.