Debatt

Nedskärningarna gör att ingenjörsstudenter inte klarar utbildningen

Bara varannan student från ingenjörsutbildningarna når examen. Om fler ingenjörsstudenter ska klara av utbildningen måste det till mer pengar till lärarledd tid och laborationer, skriver Ulrika Lindstrand från Sveriges ingenjörer.

Den låga andelen studenter som klarar utbildningarna visar att högskolorna ställer höga krav, men också att det saknas tillräckliga resurser för att fler studenter ska nå sin examen, skriver debattören. 
Den låga andelen studenter som klarar utbildningarna visar att högskolorna ställer höga krav, men också att det saknas tillräckliga resurser för att fler studenter ska nå sin examen, skriver debattören. Foto: Fredrik Persson/TT
Ulrika Lindstrand
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Nyligen kom nya siffror från SCB som visar att det fortfarande bara är hälften av dem som påbörjar en ingenjörsutbildning som når examen. Det är långt färre än från till exempel jurist- och läkarprogrammen.

Altingets gratis nyhetsbrev

Sverige behöver 70 000 ingenjörer

Samtidigt är det glädjande att antalet sökande till ingenjörsutbildningarna ökade vid senaste antagningen. Sverige behöver många duktiga ingenjörer, inte minst för att klara den gröna och digitala omställningen. I SCB:s Trender och prognoser beräknar myndigheten att det fram till år 2040 kommer att behövas 70 000 fler ingenjörer på svensk arbetsmarknad. Man förutspår att en ökad examinationsgrad är en dellösning för att uppnå detta. Tyvärr visar dagens siffror en annan verklighet.

Utbildningsminister Mats Persson (L) har vid flera tillfällen fört fram att fler unga behöver välja en framtid som ingenjör. I den senaste budgeten anslog regeringen ökade medel för de kommande åren. Det är ett steg i rätt riktning, men högskolornas generella kostnadsökningar i kombination med det produktivitetsavdrag som görs varje år har gjort att resursökningen ätits upp. Den akuta blödningen har stoppats, men patienten är inte botad.

Under de senaste tre årtionden har finansieringen av ingenjörsutbildningarna blivit alltmer urholkad. Ersättningen per student, relativt kostnaderna, har minskats dramatiskt sedan det nuvarande systemet för statens anslag infördes 1994. I vår rapport Minskade resurser till utbildning hotar Sverige som ledande ingenjörsland har vi undersökt anslagen per ingenjörsstudent. Vi visar att dagens anslag ligger på bara drygt 60 procent av vad de var i mitten på 1990-talet.

Färre laborationer och fler föreläsningar

Baserat på intervjuer med företrädare för högskolorna kan vi konstatera att urholkningen av resurser nu gått så långt att det lett till allvarliga konsekvenser. Antalet laborationer och lärarledda undervisningstimmar har minskat samtidigt som gruppövningar med färre studenter ersätts med föreläsningar i större grupp.

Baserat på intervjuer med företrädare för högskolorna kan vi konstatera att urholkningen av resurser nu gått så långt att det lett till allvarliga konsekvenser.

Laborationer spelar en viktig roll för att ge studenterna en djupare förståelse för teorin och dess tillämpningar. Tid för lärarledd undervisning, där frågor kan ställas och förståelsen öka, kan vara avgörande för att studenten ska ta till sig ämnet och så småningom nå sin examen.

Data från Eurostudent Database visar att svenska ingenjörsstudenter har betydligt färre timmar lärarledd undervisning än studenter i flera jämförbara länder. I exempelvis Schweiz och Frankrike har studenterna dubbelt så mycket lärarledd undervisning jämfört med i Sverige. Bland våra medlemmar som är teknologer uppger 70 procent att de tror att mer schemalagd undervisning skulle göra att de presterar bättre.

Många klarar inte studierna

Konsekvenserna av mindre lärarledd tid är att studenter med goda förutsättningar klarar sina studier med en omfattande egen insats, medan övriga får det kämpigt och väljer att avbryta sina studier. Den låga andelen studenter som klarar utbildningarna visar att högskolorna ställer höga krav, men också att det saknas tillräckliga resurser för att fler studenter ska nå sin examen.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. För att antalet ingenjörer ska öka räcker det inte med att fler unga vill bli ingenjörer, de måste klara av utbildningen också.

Nämnda personer

Mats Persson

Utbildningsminister (L), ledamot i partistyrelsen
ekon. dr. ekonomisk historia (Lunds uni., 2015)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00