Debatt

Nationell utfallsfinansiering ger bättre välfärd

Sverige behöver skarpare verktyg för att driva omställningen till förebyggande välfärdsinsatser med fokus på förbättrade utfall för utsatta målgrupper. En ny form av långsiktig finansiering, kombinerad med implementeringsstöd, kan utgöra en viktig del av lösningen, skriver Lars Stjernkvist och Tomas Bokström.

Angelägna initiativ får inte finansiering eftersom kostnaden för en förebyggande åtgärd hamnar hos kommunen, medan resultaten för berörda målgrupper samt effektivitetsvinster eller besparingar uppstår hos regionen, skriver debattörerna.
Angelägna initiativ får inte finansiering eftersom kostnaden för en förebyggande åtgärd hamnar hos kommunen, medan resultaten för berörda målgrupper samt effektivitetsvinster eller besparingar uppstår hos regionen, skriver debattörerna.Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I debatten dominerar de tydligaste och till synes mest handlingsinriktade alternativen som svar på aktuella samhällsutmaningar – fler poliser, ordningsvakter, lärare, vårdpersonal och mer resurser generellt. Ibland reses även krav på ändrad lagstiftning. Utan att förminska den typen av åtgärder vill vi peka på kompletterande perspektiv som vi menar är avgörande för att uppnå mer effektiv välfärd som når ut till de med störst behov.

Sociala utfallskontrakt

Kunskapsmassan kring hur negativa utfall kan förebyggas växer och det finns en insikt om vikten av att så tidigt som möjligt erbjuda stöd till personer i utsatta situationer. Trots det så prioriteras ofta de reaktiva och akuta insatserna och de upptar merparten av budgetutrymmet i välfärdssystemen. Samtidigt pågår återkommande projekt och satsningar för att stimulera förebyggande arbete, bättre samverkan mellan huvudmän och för att hitta nya arbetssätt och metoder.

Under det senaste decenniet har närmare ett hundratal kommuner och regioner avsatt medel för så kallade sociala investeringar. Från detta har och fortsätter det att komma fram intressanta arbetssätt och metoder samt bättre uppföljning av verksamheter inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Arbetet har också resulterat i att de första så kallade sociala utfallskontrakten har prövats, där ekonomisk ersättning till privata aktörer eller civilsamhället är beroende av vilka sociala utfall som uppnås. Utöver den utfallsbaserade ersättningen, testar sociala utfallskontrakt också styrmodeller som sträcker sig över verksamhets- och huvudmannagränser.

Återkommande utmaningar

Det har således genererats värdefulla resultat. Men det framkommer också återkommande utmaningar kring förmågan att mäta effekter och att beskriva ekonomiska konsekvenser av de satsningar som genomförs samt att ta vara på resultaten och implementera dem i ordinarie verksamhet. Vissa angelägna initiativ får inte finansiering eftersom kostnaden för en förebyggande åtgärd hamnar hos kommunen, medan resultaten för berörda målgrupper samt effektivitetsvinster eller besparingar uppstår hos regionens hälso- och sjukvård, i statens kriminalvård eller socialförsäkringssystem.

Vi föreslår att nationell utfallsfinansiering prövas i Sverige. 

De många särskilda regeringsuppdragen, statsbidragen och tillfälliga lokala kraftsamlingar medför en utpräglad projekttrötthet givet erfarenheter av kortsiktiga och inte sällan bristfälligt genomförda satsningar.

Pröva nya lösningar

I flera länder har nationella strategier för sociala investeringar fått kraft genom finansiering av så kallade utfallsfonder. I Danmark prövas genom Den Sociale Investeringsfond (DSI) bland annat för att minska hemlöshet. I Storbritannien har en mängd liknande investeringar genomförts, exempelvis kring barn och familjer i social utsatthet och för att förebygga kriminalitet.

Kortfattat innebär upplägget att staten ger incitament till kommuner och regioner att systematiskt pröva nya lösningar som möter identifierade samhällsutmaningar. Då kan staten ersätta exempelvis en kommun som gör en social investering baserat på uppnådda samhällsekonomiska utfall. Samtidigt finansieras stöd för att strukturera, implementera och utvärdera satsningar liksom för att sprida resultaten för att säkra en långsiktig förflyttning.

Dags för nationellt stöd

Givet Sveriges ambition att vara i fronten kring social hållbarhet, och de många lokala erfarenheter som finns av sociala investeringar, borde det vara hög tid att nationellt stödja det fortsatta arbetet. Vi föreslår att nationell utfallsfinansiering prövas i Sverige. Rätt utformat ges då en tydlig struktur för innovation och spridning, samtidigt som de exakta lösningarna anpassas till den lokala kontexten. En sådan infrastruktur för bättre välfärdsutfall kan vara en del av en offensiv visionsdriven strategi för ett hållbart samhälle.

Nämnda personer

Lars Stjernkvist

Tidigare kommunstyrelsens ordförande (S) i Norrköpings kommun, tidigare partisekreterare
Kandidatexamen i offentlig förvaltning

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00