Debatt

Näringslivets omställning hotas av tillståndsprocesser och regelverk

I det nya, allvarliga läge som Sverige och Europa befinner sig i efter pandemi, krig och kostnadskriser behövs ett helt nytt förhållningssätt till industrins framtidssatsningar. Det skriver Anders Sundström, ordförande Balanskommissionen, där Arise, Boliden, Holmen, Lantmännen, SCA och Södra ingår.

Politiken behöver förbättra förutsättningarna för näringslivets gröna omställning.
Politiken behöver förbättra förutsättningarna för näringslivets gröna omställning. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Många bolag som investerar i samhällsbyggnad och i gröna industriprojekt vittnar om omfattande problem i tillståndsprocesser och i myndigheters tillämpning av regelverken kring miljöprövningar. Konflikterna uppstår när lokala miljöintressen ska balanseras mot nationella intressen av investeringar och klimatnytta. Ett nytt synsätt måste till. Ekonomisk och social hållbarhet måste vägas bättre mot ekologisk hållbarhet när myndigheter utvärderar industriella satsningar.

Ny verksamhet försvåras

Vi behöver mineraler, ny kraftproduktion och modern infrastruktur för att klara av elektrifieringen. Vi behöver mer bioråvara för att klara omställningen från olja och gas. Vi behöver starka och innovativa basindustrier som kan upprätthålla och stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa ekonomisk och social livskraft i hela landet, inte bara i storstadsområden.

I ett läge när Sverige behöver främja investeringar i hållbar industri går utvecklingen i många delar åt fel håll. Nationella och regionala myndigheter tillämpar lagar och regelverk på ett sätt som ofta står i strid med statens och riksdagens uttryckliga vilja såsom mineralstrategin, det nationella skogsprogrammet och riksdagens viljeinriktning inför vattenkraftens omprövning. Nya direktiv och förordningar från EU riskerar att ytterligare försvåra ny verksamhet i viktiga basnäringar som mineralutvinning, vattenkraft och skogsbruk.

I ett läge när Sverige behöver främja investeringar i hållbar industri går utvecklingen i många delar åt fel håll.

Konsekvensen blir att viktiga investeringar i till exempel infrastruktur, industri och energiproduktion fördröjs, fördyras och ibland i många fall aldrig förverkligas. Detta skadar ytterst Sveriges konkurrenskraft och möjligheter att ställa om till ett hållbart samhälle. I det nya, allvarliga läge som Sverige och Europa befinner sig i efter pandemi, krig och kostnadskriser behövs ett helt nytt förhållningssätt till industrins framtidssatsningar.

Tillvarata mineraltillgångarna

Balanskommissionen har identifierat åtgärder som en regering kan vidta så snart den godkänts av riksdagen och tillträtt efter valet 2022, men också förslag som behöver arbetas fram för att antas av riksdagen. Vårt åtgärdspaket omfattar ett aktivare EU-arbete, nya utredningar som behöver tillsättas, redan utredda förslag som kan läggas fram till riksdagen samt reviderade uppdrag och anslag till myndigheter.

Våra prioriteringar är:

  • De svenska mineraltillgångarna ska tas tillvara för att skapa bättre förutsättningar för elektrifieringen.
    Det svenska skogs- och lantbruket ska vara konkurrenskraftigt för att ge förutsättningar för en grönare energi- och transportsektor.
  • Vattenkraften ska bevaras och vindkraften byggas ut för att skapa ett mer robust energisystem som kan leverera elektricitet till konkurrenskraftiga priser.
  • Skogspolitiken ska värna både miljö- och råvaruförsörjning för att minska klimatavtrycket och åstadkomma en mer cirkulär ekonomi.
  • Klimatnyttan och andra miljömässiga fördelar av nya investeringar måste på ett tydligare sätt än i dag vägas in och få större tyngd mot bevarandeintresset.

”Brinner i knutarna”

Vissa delar förutsätter lagändringar som kräver gängse utredningsarbete och tar lång tid. Vissa förändringar kan däremot genomföras snabbare. Det gäller, till exempel, förändringar som regeringen kan åstadkomma genom att styra sina myndigheter, eller genom att ändra förordningar. Även förändringar som genomförs i statens budget kan genomföras förhållandevis snabbt. Det kan gälla sådant som att ge extra resurser till relevanta myndigheter för att minska handläggningstider.

Sverige kommer under första halvåret 2023 att vara ordförande i Europeiska unionens råd. Det ställer särskilda krav på den svenska regeringen och på EU-nämnden. Sverige måste lägga mer resurser på att i tidiga skeden påverka EU-politiken, och i vissa frågor som till exempel skogspolitiken brinner det i knutarna.

Lägg inte krokben för näringslivet

Vi anser att ordförandeskapet behöver bli en nystart för det svenska EU-arbetet. Det krävs insatser för att fler svenskar ska arbeta i unionens olika organ samt att regeringen och olika myndigheter samordnar sig bättre. Ett tydligt fokus på för Sverige viktiga sakområden måste ske, framför allt inom frågor relaterade till svenska basnäringar. Rätt använt blir EU en kraft som främjar den gröna omställningen, men felaktiga beslut kan få allvarliga konsekvenser och lägga krokben för näringslivet.

Vi kan se en majoritet för en grön industripolitik som skisserats ovan, och ju fortare valrörelsens låsningar läggs bakom oss desto bättre.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget