Debatt

Muf: Regeringen blundar när det kommer till ungas framtid

DEBATT. Reglerna för anmälan till höstens högskoleprovet innebär att tusentals unga inte får möjligheten till högre studier. Att detta händer samtidigt som arbetslösheten bland unga är rekordhög är inget annat än ett svek, skriver Muf och Moderat skolungdom.

I stället för att vara proaktiv valde högskoleminister Matilda Ernkrans (S) och regeringen en annan bana – strutsmetoden, skriver debattörerna.
I stället för att vara proaktiv valde högskoleminister Matilda Ernkrans (S) och regeringen en annan bana – strutsmetoden, skriver debattörerna.Foto: Anders Wiklund/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Benjamin Dousa
Förbundsordförande, Moderata ungdomsförbundet (Muf)
Rebecca Vainio Nordin
Riksordförande, Moderat skolungdom


Högskoleprovet är för många en chans att komma in på sin drömutbildning och varje år skriver tiotusentals unga provet men i år får inte alla den möjligheten. Regeringen hade kunnat agera för att alla ska tillåtas skriva högskoleprovet smittsäkert, men har i stället valt att bara låta några få anmäla sig till höstens högskoleprov. Det är att svika Sveriges unga.

Många tvingas stå över

I mitten av september kom beskedet att högskoleprovet trots allt blir av men att endast ett begränsat antal personer kommer få möjligheten att skriva. Maximalt 27 600 personer kommer kunna anmäla sig, om de inte har giltiga provresultat sen tidigare. För att kunna sätta detta i någon form av kontext anmälde över 50 000 människor sig till fjolårets prov.

De nya reglerna betyder att personer som har skrivit högskoleprovet tidigare och som nu har ansträngt sig och pluggat ännu mer till höstens prov inte får chansen att skriva det. Det är orättvist och denna aspekt behöver lyftas.

Hade viljan funnits hos regeringen skulle höstens prov kunna bli av i större skala.

Benjamin Dousa och Rebecca Vainio Nordin
Rebecca Vainio Nordin.
Rebecca Vainio Nordin.
Foto: MSU

Därtill kan den här först till kvarn-principen strida mot högskoleförordningen eftersom det gynnar personer som hade möjligheten att snabbt ta en plats när anmälan öppnade.

"Inget annat än ett svek"

Under året har regeringen lättat på en rad restriktioner. Det går numera att resa utomlands på semester och gymnasielever ska vara på plats i skolan. Samtidigt görs bedömningen att högskoleprovet inte kan skrivas på grund av smittorisk.

Benjamin Dousa.
Benjamin Dousa.
Foto: Muf

Regeringen är inte konsekvent och ansvarig minister måste svara landets unga varför det är så. Någonstans innebär de nya regelverken till höstens högskoleprov att tusentals unga kanske inte får möjligheten till högre studier när de nu ska ansöka till universiteten och högskolorna. Att detta händer samtidigt som arbetslösheten bland unga är rekordhög är inget annat än ett svek.

När vårens högskoleprov ställdes in borde regeringen agerat och aktivt sett till att undersöka möjligheten att genomföra höstens prov smittsäkert. I stället för att vara proaktiv valde högskoleminister Matilda Ernkrans (S) och regeringen en annan bana – strutsmetoden.

Regeringen är sena på bollen

Först i juli började regeringen utreda möjligheten att genomföra höstens prov. Denna utredning kom dock fram till att chansen att provet skulle kunna genomföras som vanligt var liten på grund av risken för smittspridning. En rimlig avvägning och slutsats i en rådande pandemi.

Efter detta har ytterligare en utredning genomförts och den här gången konstaterade man att det skulle behövas ungefär fyra gånger så många lokaler samt medarbetare som under ett vanligt högskoleprov för att kunna genomföra höstens upplaga.

Detta kan anses som en utmaning men i samband med utredningen visade otaliga kommuner sin vilja att stå upp för Sveriges unga med att låna ut lokaler till provet, hotellkoncerner har gjort detsamma. Att hitta personal kan nog inte heller anses vara ett problem när arbetslösheten är stor. Hade viljan funnits hos regeringen skulle höstens prov kunna bli av i större skala.

Unga måste prioriteras

Högskoleprovet är viktigare än vad det har varit på länge, kanske viktigare än någonsin. Livet för flera unga står just nu på paus, med en arbetsmarknad som är instabil och utan att riktigt veta vad som kommer i framtiden. Att göra det möjligt för alla att skriva högskoleprovet borde vara en prioriterad fråga för regeringen men det är tydligt att de inte tar frågan på allvar. Kanske saknas det engagemang för frågor som berör landets unga?

Högskoleprovet är en chans för ytterligare en urvalsgrupp för att ta sig in på sin drömutbildning. Det är hoppet om att kunna ändra en bana och för vidareutbildning för de som kanske inte hade de bästa gymnasiebetygen. 

Högskoleprovet är startskottet och en brygga över till en framtid för den som väljer att ta den. Den framtiden har regeringen valt att blunda för när inte alla får chansen att anmäla sig till höstens prov.

Nämnda personer

Benjamin Dousa

Tillträdande vd Företagarna

Rebecca Nordin Vainio

Styrelseledamot Moderata ungdomsförbundet
Gymnasieexamen (Rudbeck, 2019)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00