Pourmokhtari: Man ska inte underskatta SD:s röst

MP:s avgående språkrör Per Bolund säger i en intervju i Altinget i veckan att regeringen aktivt valt att skapa osäkerhet i klimatpolitiken, en politik som hittills varit förankrad hos sju av åtta partier.

Detta genom att bland annat öka utsläppen, samtidigt som de planerar att ändra de befintliga etappmålen.

”En av de politiska största skandalerna på många, många år”, sammanfattar Per Bolund läget.

Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L) slår ifrån sig kritiken, i en intervju under onsdagens presentation av tillägget till Tidööverenskommelsen. I tillägget ställer sig SD bakom det långsiktiga målet, samtidigt som resterande etappmål öppnas för att ses över.

– Jag presenterar i­ dag att alla Sveriges partier står bakom Sveriges klimatmål. Att det skulle vara att utöka osäkerheten, när förra regeringen lyckades skjuta ifrån sig Sverigedemokraterna, det delar inte jag, svarar Pourmokthari Altinget och fortsätter:

– Det är ganska många som röstar på Sverigedemokraterna. Man ska inte underskatta deras röst i det demokratiska samhället. Jag är väldigt stolt över att nu få Sverigedemokraterna att ställa sig bakom grundläggande principer för klimatpolitik.

Det bekymrar mig ganska mycket mindre än om SD kraftigt kritiserar regeringen och sedan gått till val på att ”rösta på Sverigedemokraterna, vi ställer oss långt ifrån regeringen i klimatpolitiken”

– Att Per Bolund kanske känner att politiken står längre ifrån MP, det bekymrar mig ganska mycket mindre än om SD kraftigt kritiserar regeringen och sedan gått till val på att ”Rösta på Sverigedemokraterna, vi ställer oss långt ifrån regeringen i klimatpolitiken”. Det hade helt klar varit värre för det svenska samhället än att Per Bolund känner att han inte har full makt längre.

Ett års extra utsläpp just nu

Regeringens aviserade politik hittills leder samtidigt till 48 miljoner ton mer fossila utsläpp utanför utsläppshandeln fram till 2030, relativt effekterna av politiken fram till 2022. Det visar regeringens klimatredovisning, tillsammans med tidigare referensscenarior från Naturvårdsverket.

Det motsvarar mer än ett års totala utsläpp i hela ekonomin. Men klimat- och miljöministern anser att utvecklingen går att motivera för väljarna.

– Vi motiverar det för väljare i den bemärkelsen att Sverige är närmare att nå vårt mål om nettonoll 2045 än vad den tidigare regeringen någonsin var, svarar Romina Pourmokhtari till Altinget, med hänvisning till de långsiktiga referensscenarier i klimatredovisningen, som förbättrats framför allt genom ytterligare investeringar i industrin.

– Det är klart att om man fäster blicken på var den tidigare regeringen lyckades att nå ett av målen, genom reduktionsplikten, då kommer man att se förvärrade resultat på den fronten, svarar Romina Pourmokthari.

Sikte på mål om 22 år

Men då missas "hela bilden", enligt klimat- och miljöministern. Den bilden innehåller bland annat ordförandeskapsinsatserna på klimatområdet, samt att regeringen nu menar att de bland annat lägger grunden för bygga ut elsystemet, skynda på elektrifieringen och snabba på tillståndsprocesser.

– Då har man ett annat perspektiv att se på den här saken. Det blir så klart bekymrande för väljare om man fäster blicken på konsekvenserna av att vi sänker drivmedelspriserna och enögt blickar ditåt, säger ministern och fortsätter:

– Men om man breddar och ser till den ideologiska synen som präglar hur vi ser på klimatpolitiken; nämligen att vi vill öka omställningen i våra industrier, i våra företag, genom att se till att elen finns där, på olika sätt utöka elektrifieringen och utbyggnaden av vårt fossilfria elsystem, och också se till att hanteringen av sådana här initiativ går snabbare, så att man inte ska behöva vänta sju år på ett tillstånd på att bedriva ren verksamhet, säger Pourmokhtari och avslutar:

– Då förstår man lite mer var vi kommer ifrån. Jag är övertygad om att väljarna i slutet av mandatperioden inte minst, tydligt kommer att se vad det är som är den här regeringens klimatpolitik.

I frågan om tillståndsprocesserna har dock regeringen fått kritik för att de inte agerat tillräckligt snabbt.