Mer hjärnforskning krävs för att hjälpa människor med psykisk ohälsa
Forskningen måste upp på agendan i arbetet mot psykisk ohälsa, skriver Anna Hemlin och Joakim Ramsberg, Hjärnfonden.
Anna Hemlin och Joakim Ramsberg
Generalsekreterare respektive forsknings- och samhällschef HjärnfondenNyligen presenterade 26 myndigheter ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention: Det handlar om livet. Det här är en unik satsning som Hjärnfonden helhjärtat står bakom. Vi kan inte nog betona hur viktigt det är att regeringen nu tar vidare arbetet med att anta en strategi och säkerställa nödvändiga resurser.
Underfinansierat och nedprioriterat
Däremot saknar Hjärnfonden en mer offensiv forskningsagenda. I dag är hjärnforskningen, inklusive den om psykisk ohälsa, underfinansierad och nedprioriterad i relation till de hälso- och samhällsförluster som hjärnans sjukdomar orsakar.
Hela 22 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på hjärnans diagnoser. Varje år tar cirka 1 500 personer sitt liv, av dessa är cirka 150 barn och unga. Dessutom utgörs 46 procent av alla sjukskrivningar av psykiatriska diagnoser. Det är siffror som inte står i paritet med de investeringar som i dag görs. Därför ser vi positivt på myndigheternas förslag med den ökade satsningen på tillämpad och praktiknära forskning.
Vi vet mindre om hjärnan än andra delar av kroppen och neuroforskningen måste helt enkelt komma i kapp.
Men även grundforskningen och den fria forskningen om hjärnan behöver stärkas. Det finns fortsatt mycket stora behov av grundforskning om hjärnan för att i förlängningen kunna utveckla såväl mer precisa och ändamålsenliga diagnostiska metoder, som säkra och effektiva behandlingar för i princip alla psykiatriska sjukdomar. Avgörande svar och lösningar kommer i framtiden att komma från just från det. Vi vet mindre om hjärnan än andra delar av kroppen och neuroforskningen måste helt enkelt komma i kapp.
Forskning kan förändra liv
Hjärnfonden arbetar med att finansiera forskning och att ge både individer och samhällets olika gemenskaper ökad kunskap och bättre förutsättningar för ett mer hjärnvänligt samhälle. Vi välkomnar därför särskilt strategins uttalade ambition att öka kunskapen på olika nivåer i samhället. Hjärnfonden anser att det är viktigt att fortsatt överväga ett bredare perspektiv som inkluderar hela hjärnan och de resurser och utmaningar som finns där.
Vi ser med glädje att det finns en överlappning med det förslag till Hjärnplan för Sverige som en arbetsgrupp under ledning av Ing-Marie Wieselgren förra året tog fram åt Hjärnfonden. Nu ser vi fram emot det kommande arbetet med strategin och hoppas kunna bidra utifrån gruppens insikter. När vi lägger kraft bakom forskning förändrar vi livet för fler.