Unik undersökning visar på stora skillnader

På uppdrag av regeringen har SCB för första gången tagit fram statistik över hur många i varje kommun som ingår i det så kallade utanförskapet. Dit räknas öppet arbetslösa och arbetslösa i åtgärder, förtidspensionärer och de som får sjukpenning, och personer med socialbidrag.

I uppdraget ingår också att sortera statistiken efter kön och ålder.

Lägsta andelen i utanförskap under första halvåret i år har Danderyd. Av kommunens 16 620 invånare 20–64 år räknar SCB ihop 205 heltidsekvivalenter (se faktaruta) med sjukpenning, 370 med förtidspension, 127 i arbetslöshet, 71 i arbetsmarknadsåtgärder och 74 med socialbidrag. Det ger ett utanförskap på 846 helårsekvivalenter, eller 5,1 procent.

Nästan lika låg är andelen i Täby, Fredrik Reinfeldts hemkommun: 6,8 procent.

Av landets 290 kommuner har 19 en siffra för utanförskapet som ligger under 10 procent. Flertalet av dem ligger i Stockholmsområdet. Men i topplistan återfinns också Kiruna.

I botten på listan finns 28 kommuner där utanförskapet är över 20 procent. Längst ner finns Haparanda, med 25,2 procent. Men där finns också avgående finansministern Anders Borgs hemkommun Katrineholm. I Katrineholm är utanförskapet 20,9 procent.

Vi ska ned till nivåer där vi känner oss trygga med att personer som är utanför är så för att de är sjuka eller för att de verkligen är arbetslösa.

Finansminister Anders Borg (M) våren 2008

Äldre mer utanför

Andelen i utanförskap är högst i äldre åldrar. Bland dem över 50 finns en större andel sjuka och förtidspensionerade än i de yngre åldersgrupperna. Däremot är de äldre arbetslösa i mindre utsträckning än de yngre, och andelen med socialbidrag är mindre.

Den nya statistiken visar också att utanförskapet är större bland kvinnor än bland män. Det beror på att kvinnorna oftare är sjuka eller förtidspensionerade.

Minskat utanförskap var det stora paradnumret för regeringen Reinfeldt när den tillträdde 2006.

– Regeringens viktigaste uppdrag är att överbrygga de klyftor som orsakats av ett stort och djupt utanförskap för många svenskar. Fler ska ges möjlighet att vara med och bidra och bygga Sverige, sade statsminister Fredrik Reinfeldt i sin första regeringsförklaring, den 6 oktober 2006.

Bakom de vackra orden fanns också en misstanke om att en del av de sjuka inte var särskilt sjuka, och att de som var arbetslösa inte alltid var det för att det inte fanns jobb.

 – Vår ambition är inte att utanförskapet ska ned till noll. Vi ska ned till nivåer där vi känner oss trygga med att personer som är utanför är så för att de är sjuka eller för att de verkligen är arbetslösa, sade finansminister Anders Borg till Altingets föregångare Riksdag & Departement.

Strategin lyckades – till en början. Från 2006 till 2007 pressades utanförskapet ned till under 1 miljon personer: från 19,1 till 16,8 procent av befolkningen 20–64 år.

Andelen som räknades som utanför fortsatte att minska, och 2011 var den nere i 14,4 procent. Men där var det stopp.

År 2012 var andelen densamma som året innan, men 2013 hade den ökat till 14,7 procent.

Enligt siffrorna från SCB är andelen i utanförskap 14,7 procent också under första halvåret i år.