Debatt

Med fem enkla förändringar av skattereglerna kan fler hyresrätter skapas

Bostadsmarknadens parter välkomnar Mikael Damberg (S) som ny finansminister. Med fem enkla förändringar i skattesystemet kan du snabbt göra ett avtryck, skriver företrädare för Fastighetsägarna, Sveriges allmännytta och Hyresgästföreningen.

Med fem åtgärder kan Mikael Damberg (S) minska de skattemässiga skillnaderna mellan upplåtelseformerna och samtidigt medverka till att göra byggandet mer hållbart, skapa fler bostäder och öka flexibiliteten för att omvandla lokaler till bostäder, skriver debattörerna. 
Med fem åtgärder kan Mikael Damberg (S) minska de skattemässiga skillnaderna mellan upplåtelseformerna och samtidigt medverka till att göra byggandet mer hållbart, skapa fler bostäder och öka flexibiliteten för att omvandla lokaler till bostäder, skriver debattörerna. Foto: Duygu Getiren/TT
Anders Holmestig
Anders Nordstrand
Marie Linder
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Skatter ska inte avgöra om man väljer att hyra eller äga sin bostad och skatterna ska inte bromsa utvecklingen inom någon boendeform. Skattereglerna måste främja, inte motverka, en hållbar utveckling av fastighetssektorn och får inte sätta käppar i hjulet för nödvändig omvandling av till exempel hotell eller kontor till bostäder. Skattereglerna får heller inte hindra en miljömässigt hållbar återanvändning och upprustning av det befintliga fastighetsbeståndet. I dag gör de det – men det är fullt möjligt att förändra, utan att för den skull genomföra omfattande reformer av skattesystemet.

Fem förslag för fler bostäder

Fastighetsägarnas, Hyresgästföreningens och Sveriges allmännyttas fem gemensamma förslag innebär mindre förändringar av skattereglerna som är lätta att genomföra, men som har stor betydelse för att öka investeringarna i hyresrätter och som också har betydelse för framtida hyresgäster.

  1. Förenkla momsreglerna – sänk bygg- och renoveringskostnaderna. Gör dagens komplexa momsregler på fastighetsområdet enklare vid uthyrning av bostäder och lokaler. För att kunna omvandla lokaler till bostäder behöver skattskyldigheten för moms och existerande hinder i avdragsrätten för moms på byggkostnader ses över. Dessa skapar dåliga incitament för att kunna använda fastigheter mer effektivt. På sikt bör också låg moms på bostadshyra införas. Om det görs kan kostnaderna vid omvandling, nyproduktion och renovering av bostäder sjunka rejält eftersom den ingående momsen kan dras av. Det skulle också kunna leda till hyror som fler har råd med.

  2. Lätta på begränsningarna för ränteavdrag. Begränsningarna för att få dra av ränta på lån för att finansiera byggande är ett hinder för utvecklingen av nya bostäder. Sverige borde lätta på reglerna för ränteavdragsbegränsning i bolagsbeskattningen genom att utnyttja EU-direktivets valmöjligheter. Det görs inte i dag. 2019 innebar den ökade beskattningen ett minskat investeringsutrymme för nya hyresrätter med 1,2 miljarder kronor, enbart för de kommunägda bostadsbolagen. Reglerna gör att kostnaderna för finansiering av nya bostäder ökar med cirka tio procent genom ökade skatter. Skulle dagens låga räntenivåer fördubblas skulle skatten bli fem gånger högre. Det lär knappast ge fler bostäder.

  3. Sluta dubbelbeskatta hyresrätten – slopa fastighetsavgiften för hyreshus. Fastighetsägare som hyr ut bostäder dubbelbeskattas genom att de i sin näringsverksamhet betalar inkomstskatt på överskottet och samtidigt måste betala kommunal fastighetsavgift. Ett slopande av fastighetsavgiften för hyresrätter skulle förbättra hyresrättens skattemässiga ställning.

  4. Öka avsättningsmöjligheter och avdragsrätt för reparationer. Vi behöver underlätta eget sparande i företaget för att med egna medel kunna göra omfattande reparationer och hållbarhetsinvesteringar. Det kan göras med generösare skattemässiga avsättningsmöjligheter i periodiseringsfonder. Likaså skulle möjlighet att få göra direktavdrag för kostnader vid omvandling av lokaler till bostäder, ge utvecklingen av nya bostäder en viktig skjuts.

  5. Inför samma stämpelskatt för alla. Stämpelskatten för juridiska personer är 4,25 procent. För fysiska personer, bostadsrättsföreningar och kommuner är stämpelskatten endast 1,5 procent. Den högre stämpelskatten för juridiska personer är orättvis och missgynnar hyresrätten.

Utredningar överflödiga

Flera av våra förslag har utretts tidigare, så det behövs inga nya utredningar för att fatta de beslut som krävs.

Sammantaget bedömer vi att fem enkla förändringar av skattereglerna kan:

  • Öka möjligheterna att hållbart bygga nya, upprusta och ställa om befintliga bostäder med hyror som fler kan efterfråga.
  • Minska de skattemässiga skillnaderna mellan upplåtelseformerna.
  • Underlätta för en mer flexibel användning av våra fastigheter.
  • Minska den administrativa bördan för både hyresvärdar och Skatteverket.

Och dessutom, Mikael Damberg, flera av våra förslag har utretts tidigare, så det behövs inga nya utredningar för att fatta de beslut som krävs. Politik handlar om att vilja skapa samhällsnytta. Det här blir till nytta för både fastighetsägare och hyresgäster – och skapar en mer flexibel bostadsmarknad.

Nämnda personer

Mikael Damberg

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i finansutskottet
Förvaltningslinjen (Stockholms uni., 2000)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00