Med den högerkonservativa regeringen ökar bostadsbristen

I oktober lämnade Boverket en reviderad prognos för byggandet av bostäder i landet. Förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under loppet av 2022, med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft har försvagats avsevärt. Bostadsbyggandet förväntas därför minska markant efter att ha nått en topp under 2021.

Statligt investeringsstöd avskaffas

I år lämnas startbesked för påbörjande av 60 000 bostäder enligt Boverkets prognos. Det är 14 procent färre än toppåret 2021, då drygt 71 000 bostäder påbörjades.

I stället för att ta höjd för riskerna med att västvärlden nu rör sig bort från nollräntesamhället väljer den högerkonservativa regeringen att abrupt avskaffa de statliga investeringsstöd för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det kommer att få konsekvenser.

2023 kommer enligt prognosen cirka 45 000 nya bostäder att påbörjas, en minskning med ytterligare 25 procent. På sikt ser Boverket förvisso möjligheter till en viss vändning uppåt av byggtakten, påverkad både av konjunkturläget, byggpriser och en minskad osäkerhet, men en betydligt större inbromsning kan inte uteslutas. Nivån och takten på inbromsningen är mycket svårbedömd, i synnerhet för 2023. Det kan inte uteslutas att byggandet faller ner mot 35 000 påbörjade bostäder under 2023 och 2024.

Underskott på bostäder

Förra gången de högerkonservativa partierna satt i regering ökade antalet bostäder konsekvent mindre än bostadsbehoven. Bostadsbristen ökade år för år. Den trenden vände under Socialdemokraternas tid i regering och för första gången på över ett decennium började bostadsbristen betas av.

Boverkets byggbehovsbedömning visar att det behöver tillkomma drygt 63 000 bostäder om året fram till 2030. I Boverkets undersökningar uppger 126 av 291 kommuner att underskott på bostäder kommer att råda även på tre års sikt. Att i det läget avskaffa investeringsstödet är direkt oansvarigt.

I den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns dock i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område.

Kommuner, regioner och staten måste omgående ta ansvar för bostadsförsörjningen. Det handlar om enskildas rätt till bostad och om jobben och ekonomin. Bostadsbyggandet får helt enkelt inte tillåtas kollapsa i landet med arbetslöshet, minskad tillväxt och ökad boendeotrygghet som följder.

Regelförenklingar inte svaret

Många S-ledda kommuner drar sitt strå till stacken, men statens medverkan, bland annat genom ökat tryck på motsträviga kommuner, är en förutsättning för att undvika sammanbrott i bostadsförsörjningen. I den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns dock i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område. Trots enträgna frågor från journalister, branschorganisationer och oss i den politiska oppositionen, så upprepar ansvarigt statsråd tomma fraser om regelförenklingar och att byggbar mark ska tas fram.

Väldigt få bostäder kommer att byggas genom regelförenklingar. Byggbar mark är överhuvudtaget inget stort problem i många kommuner. Problemen stavas i stället noll statligt stöd för byggandet, kommunal vägran att planera för byggande, stor ekonomisk osäkerhet, och efterfrågan som inte räcker till för att möta kostnadsbilden i nyproduktion. Så jag upprepar frågan som allt fler ställer sig: tänker den här regeringen låta byggandet kollapsa?