Malmer Stenergard optimistisk om EU:s asylsystem: ”Det finns ett momentum”
Lagom till det svenska EU-ordförandeskapet har migration hamnat i topp på EU:s dagordning och på fredagens EU-toppmöte är frågan i fokus. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ska under våren leda medlemsländernas arbete mot att ro i hamn ett EU-gemensamt migrationssystem – och att öka antalet utvisningar. ”Många inser att vi måste ha ett system på plats”, säger hon i en intervju med Altinget.
![Migrationsminsister Maria Malmer Stenergard (M) välkomnar att migration lyfts fram på EU-toppmötet. ”Jag tror att det kan driva på takten med [migrations]pakten”, säger hon. ](https://legacy.altinget.se/images/article/45038/19844.jpg)
Charlotta Asplund Catot
Frilansjournalist BrysselBRYSSEL. Det är i ett avgörande skede i förhandlingarna om ett gemensamt asyl- och migrationssystem som Sverige tar över ordförandeklubban i EU. Samtidigt som migrationen till EU ökade markant under 2022 så brinner det i knutarna om man vill få till stånd en överenskommelse innan Europaparlamentets och EU-kommissionens mandatperiod löper ut om drygt ett år.
På bordet ligger det förslag till den så kallade migrationspakten, som EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson lade fram hösten 2020.
Efter flera års blockering i förhandlingar kring stora delar av pakten har det nu börjat röra på sig i diskussionerna.
– Jag upplever att det finns ett momentum i Europa till följd av det ökade [migrations]trycket. Många inser att vi måste ha ett fungerande system på plats, säger Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i en intervju med Altinget under ett besök i Bryssel i veckan.
Hon är den som, i egenskap av migrationsminister i ordförandelandet, ytterst ska driva förhandlingarna om migrationspakten framåt i ministerrådet under våren.
Den så kallade migrationspakten – ett lagförslag från 2020 om ett nytt gemensamt asyl och migrationssystem inom EU– består av flera delar, som alla kommit olika långt i förhandlingarna mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet.
– Det finns en känsla av urgency bland medlemsländerna. Så därför ser jag ändå en möjlighet att vi ska kunna arbeta fram i enlighet med tidsplanen, säger Maria Malmer Stenergard.
Utmaningarna med att få medlemsländerna, med helt olika nivåer av migrationstryck, – samt EU-parlamentet – att enas är dock stora.
1) Situationen i Ukraina: att säkerställa att det finns kapacitet att ta emot fler krigsflyktingar vid behov.
2) Den externa dimensionen av migration, samarbete med ursprungsländer om att motverka migration och mer effektivt ta tillbaka sina medborgare.
3) Att komma framåt i arbetet med migrationspakten med målet om att ha en överenskommelse inom ett år.
– Här tror jag att det handlar om att alla sidor måste ta ett ”big leap of faith”; vi måste ha något nytt, vi får lita på att gränshanteringen fungerar och i gengäld måste vi naturligtvis vara med och ta ansvar, säger hon.
Samtidigt är det just Sveriges minskade ambitioner att ta ansvar på hemmaplan som till stor del har stått i fokus inför att Sverige ska leda arbetet med EU:s framtida migrationspolitik.
EU
EU
