M-ledamöter: Lagändring kan hjälpa räddningstjänst att rekrytera

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot
Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot

I Sverige har vi nu erfarit flera väldigt torra somrar med tidvis riktigt höga temperaturer. Samtidigt som många har njutit av bad, sol och värme har många brandmän fått rycka ut för att släcka bränder i vårt avlånga land.

Förmågan

De senaste årens svåra skogsbränder har föranlett ett antal utredningar om hur landets kommunala räddningstjänster ska kunna förstärkas. I 2018 års Räddningstjänstutredning påvisades den hårda ansträngning som de kommunala räddningstjänsterna och de många frivilliga utsätts för vid en situation av en omfattande räddningsinsats.

I sin slutsats föreslog utredningen att kommunerna i handlingsprogram ska redogöra för förmågan att utföra flera räddningsinsatser samtidigt samt ange förmågan för genomförande.

Mycket personalkrävande

I tider av ökat hemestrande och därmed ökat tryck på friluftslivet är ju en sådan lagstiftning rent kontraproduktiv.

Moderaterna

Vidare fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i juni 2019 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera kommunernas behov av att inrätta räddningsvärn för att kunna förstärka räddningstjänsterna vid omfattande skogsbränder och andra typer av naturolyckor.

Skogsbränder är nämligen i de flesta fall mycket personalkrävande och det krävs att personalen har utbildning och kompetens inom brandsläckning som varierar beroende på befattning och arbetsuppgifter. Inrättandet av räddningsvärn har således stor betydelse och kan vid större bränder vara mycket användbara som avlastning för ordinarie personal.

Rekryteringen

I utredningarna av de senaste årens omfattande skogsbränder framgår som sagt att uthålligheten över tid är en kritisk faktor, då det kräver mycket personal. Därför är behovet av en väl fungerande och omfattande rekrytering till räddningsvärnen av stor betydelse. Det som dock inte riktigt hänger med i utvecklingen är hur rekryteringen till räddningsvärnen är utformad i lagstiftningen.

Måste bo i samma kommun

För att man i dag ska kunna ianspråktas med stöd av tjänsteplikten är lagen skriven så att man måste bo i samma kommun där räddningsvärnet finns. Det är utformning av lagen som varken är anpassat till kommunalförbundens organisation eller moderna människors levnadsförhållanden.

Ökat hemestrande

Skulle det då vara så att man som sommarboende, kanske till och med som utbildad brandman, vill bidra till samhällets säkerhet, men råkar vara skriven i en annan kommun, kan man således inte engagera sig i det lokala räddningsvärnet utan att bryta mot lagen.

I tider av ökat hemestrande och därmed ökat tryck på friluftslivet är ju en sådan lagstiftning rent kontraproduktiv. Var man är mantalsskriven ska inte behöva spela nån roll, när räddningstjänsten sedan många år jobbar med gränslös räddningstjänst.

Fler blir arbetslösa

Vidare kan vi tyvärr räkna med att fler personer blir arbetslösa i pandemins spår och har man då samtidigt ett beredskapsuppdrag, som till exempel deltidsbrandman, kan man gå miste om sin ersättning från a-kassan. Räddningstjänsten har av detta skäl sedan en tid tillbaka rödflaggat frågan för regeringen, då de uppskattar kunna förlora upp till en tredjedel av sin personalstyrka och att bemanningsläget riskerar att bli akut under nästa år.

Säkerställa beredskapen

Moderaterna har i flera motioner i riksdagen och tillkännagivanden till regeringen lyft behovet av lagändringar för att underlätta rekryteringen av personal till räddningsvärnen. Frågan om till exempel a-kassan är redan utredd och klar. Varför dröjer då beslutet?

Alla prognoser visar på att det kommer att uppstå större bränder även kommande somrar och då är det viktigt att säkerställa att svensk räddningstjänst har den beredskap som krävs.