Debatt

M: EU måste agera kraftfullt – ett eldprov väntar

EU måste agera kraftfullt när grundläggande rättigheter kränks i ett medlemsland. Hur kommissionen och rådet nu hanterar frågan om att stoppa utbetalningar till Ungern blir ett eldprov på om rättstatsmekanismen fungerar, skriver Jessika Roswall (M).

Viktor Orbán, Ungerns premiärminister. EU har under alltför lång tid valt att inte agera med kraft mot Ungern, skriver debattören.
Viktor Orbán, Ungerns premiärminister. EU har under alltför lång tid valt att inte agera med kraft mot Ungern, skriver debattören. Foto: AP Photo/Olivier Matthys
Jessika Roswall
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det ungerska parlamentet klubbade nyligen igenom en lag som förbjuder att budskap som skildrar homosexuella eller transpersoner riktas till personer under 18 år. De får inte nämnas, inte synas. Ungerska regeringens groteska attacker på det fria samhällets mest fundamentala värderingar fortsätter. Vi andra måste fortsätta stå upp för dessa värden.

EU har under alltför lång tid valt att inte agera med kraft mot Ungern. Formella diskussioner på ministerrådsmöten och i bilaterala kontakter medlemsländer emellan har saknat den uppriktighet som krävs.

Den nya lagen har däremot väckt en stor ilska hos många medlemsländer, vilket fått tonen att plötsligt skärpas betydligt. Det märktes nu senast på EU-toppmötet, när flera medlemsländer var eniga om att lagen är ett enormt övertramp mot unionens grundläggande principer.

Regeringen saknade mandat

Medlemsländer som allvarligt åsidosätter värden som respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna kan fråntas sin rösträtt i ministerrådet. EU-parlamentet krävde 2018 att ett så kallat Artikel 7-förfarande inleds mot Ungern, men rådet har fortfarande inte fattat något beslut i frågan.

Moderaterna har hela tiden varit tydliga med att den nya rättstatsmekanismen skyndsamt ska börja användas.

Moderaterna har från dag ett stöttat Artikel 7-förfarandet mot Ungern, liksom EU-kommissionens förslag att i långtidsbudgeten koppla utbetalningar av bidrag till rättsstatliga principer. Det borde vara en självklarhet.

Tyvärr accepterade den svenska regeringen med ledning av Stefan Löfven (S) svagare formuleringar om rättsstatens principer som villkor för EU-bidrag under budgetförhandlingarna i somras. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till hade raderats i den slutliga överenskommelsen. Det var allvarligt, både i sak och formellt, eftersom EU-nämnden inte givit regeringen mandat att godkänna en sådan strykning.

”Eldprov på om mekanismen fungerar”

Trots det lyckades EU-parlamentet och rådet få på plats en så kallad ”villkorsmekanism”, även kallad rättstatsmekanism, som faktiskt gör det möjligt att stoppa utbetalningar av EU-medel till medlemsstater som inte lever upp till rättsstatens principer. Denna trädde i kraft den 1 januari i år. Polen och Ungern har hela tiden ställt sig kritiska och vänt sig till EU-domstolen för att få mekanismen ogiltigförklarad.

EU-parlamentet har kritiserat EU-kommissionen för att den inte lever upp till förväntningarna på genomförandet av lagstiftningen. EU-parlamentet har därför tagit fram ett så kallat resolutionsförslag som innebär att EU-kommissionen ska kunna dras inför rätta om den inte stoppar utbetalningar av EU-bidrag till länder som bryter mot rättsstatens principer. Hur kommissionen och rådet nu hanterar frågan om att stoppa utbetalningar till Ungern blir ett eldprov på om mekanismen fungerar.

EU måste agera kraftfullt

Moderaterna har hela tiden varit tydliga med att den nya rättstatsmekanismen skyndsamt ska börja användas. Att rättsstatsprincipen respekteras i hela EU är centralt för att samarbetet ska fungera och för att medborgarnas rättigheter ska garanteras. Detta inbegriper bland annat att yttrandefrihet och fria medier ska värnas, likaså att korruption ska bekämpas på ett resolut sätt och att domstolarnas oberoende ska upprätthållas.

För att citera tidigare kommissionärsordföranden Jean-Claude Juncker: ”The rule of law is not optional in the European Union. It is a must.”

Nu måste EU agera kraftfullt när grundläggande rättigheter kränks i ett medlemsland.

I ett tryggt Europa ska det vara en självklarhet att alla människors fri- och rättigheter respekteras.

Nämnda personer

Jean-Claude Juncker

EU-kommissionens tidigare ordförande, tidigare ordförande Eurogruppen, tidigare premiärminister Luxemburg
Juristexamen (1979), Strasbourgs universitet

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget