LRF: Dags att ge Europas bönder tillgång till gensaxen

I går röstade Europaparlamentet för lagförslaget att tillåta genomiska tekniker för växtförädling i EU, till exempel den nobelprisade gensaxen Crispr. Att Europas bönder får tillgång till modern teknik är avgörande för ett konkurrenskraftigt jordbruk och nödvändigt för att säkra livsmedelsproduktionen i Europa.   

Under 2023 utmanade klimatförändringarna Europas bönder maximalt. Resultatet blev mindre skördar av sämre kvalitet och lägre lönsamhet på sista raden. Konkurrenskraften hos jordbruksföretagen är pressad men viljan fortsatt stark. Det är jordbruksprotesterna runt om i Europa inte minst ett kvitto på. 

Det här är en yrkesgrupp som bär ett betydelsefullt ansvar på sina axlar. Det är jordbruksföretagen i Europa som ska se till att vi har mat på bordet oavsett extremväder och säkerhetspolitiskt läge. Bönderna behöver därför få tillgång till de mest moderna och effektiva verktygen för att fullfölja sitt uppdrag om en ökad och ännu mer hållbar matproduktion i unionen. 

 Viktigt för konkurrenskraften

Gensaxen Crispr är ett av flera verktyg som har potential att bidra både till en säkrad matproduktion i Europa och ökad lönsamhet för jordbruksföretagen. Den genomiska tekniken belönades med Nobelpriset i kemi 2020 och har sedan dess används i forskningen inom både medicin och jordbruk. Med gensaxen går det snabbare att ta fram nya robusta och tåliga grödor som är anpassade för att möta den brådskande klimatomställning som hela samhället står inför.

Att genom växtförädling förändra en växts egenskaper för en bättre kvalitet, ökad resistens mot sjukdomar eller ökad skörd, har gjorts i alla tider.

Att genom växtförädling förändra en växts egenskaper för en bättre kvalitet, ökad resistens mot sjukdomar eller ökad skörd, har gjorts i alla tider. Med genomiska teknikerna kan den här förändringen göras snabbare och mer exakt än med andra tekniker.

EU:s gemensamma regelverk för genteknik är nödvändig och skapar goda förutsättningar för en förtroendefull användning och utveckling av gentekniken. Det här är en grundförutsättning för att bevara konsumenternas förtroende, en tillit som är A och O inom både produktion och försäljning av livsmedel. Men det är viktigt att utformningen och tolkningen av EU:s regelverk inte är ett utvecklingshinder. Lagstiftningen måste ta hänsyn till både utveckling och forskning samt konkurrenskraft hos jordbruksföretagen i Europa. 

Ett enormt viktigt steg 

Dagens EU-lagstiftning som reglerar användning av ny modern genteknik för växtförädling är inte tidsenligt. Lagstiftningen har blivit ifrånsprungen och varvad av forskning och utveckling, både i Sverige och utomlands. Att Europaparlamentet under gårdagen röstade för lagförslaget om användningen av genomiska tekniker för växtförädling i unionen är därför enormt viktigt.   

När klimatet förändras måste grödorna göra det också. Europas bönder är nu ett stort steg närmare att få skörda frukterna från år av forskning, inte minst i Sverige. Forskning som pekar på att modern växtförädlingsteknik är en självklar del i framtidens jordbruk.

Men flera delar av lagstiftningsprocessen inom EU kvarstår. I dagsläget är det mycket osäkert om vi har ett slutgiltigt beslut innan valet till EU-parlamentet i juni.

Europas jordbrukare vill axla ansvaret om en ökad och mer hållbar matproduktion. Vi är därför hoppfulla om att Europas beslutsfattare skyndsamt tar lagstiftningen vidare för att säkra en framtida robust hållbar livsmedelsproduktion inom unionen.