LR: Dags att glesa ut djungeln av alternativa vägar till läraryrket

Lärarbristen är skolans kanske största utmaning. Att politiker, arbetsgivare och andra aktörer letar med ljus och lykta efter lösningar är självklart, det gör även Lärarnas riksförbund. Men vi har nu hamnat i ett läge där åtminstone vi börjar bli oroliga för att man kastar ut barnet med badvattnet.

”Barnet” i det här fallet är de reguljära sammanhållna lärarutbildningsprogrammen, och det barnet successivt håller på att ersättas med är en djungel av så kallade alternativa vägar till läraryrket.

Skapar otydlighet

I dag finns det minst åtta olika nationellt understödda varianter och projekt som regeringen lägger över 400 miljoner kronor per år på, exempelvis de senaste årens satsningar på så kallade arbetsintegrerade lärarutbildningar så som Dalamodellen. Dessa riktar sig ofta till individer som har med sig tidigare studier och erfarenheter som gör att de inte behöver genomgå en hel ordinarie lärarutbildning.

Flera av dessa satsningar är ett bra komplement, inte minst KPU, men sammantaget skapar de många varianterna en otydlighet kring hur man bäst blir lärare om man exempelvis vill karriärväxla. De undergräver också de reguljära lärarutbildningarnas attraktivitet.

Svårt att upprätthålla kvaliteten

Lärarnas riksförbund anser att det finns stora frågetecken kring i vilken utsträckning det ens är möjligt att upprätthålla kvalitet och likvärdighet i de olika varianterna.

Åsa Fahlén
Lärarnas riksförbund

Lärarnas riksförbund anser att det finns stora frågetecken kring i vilken utsträckning det ens är möjligt att upprätthålla kvalitet och likvärdighet i de olika varianterna. För presumtiva studenter och vägledare blir det svårt att hitta rätt bland alla dessa varianter.

Lärosätena pressas samtidigt av staten och huvudmännen att leverera nya utbildningsupplägg, samtidigt som man ofta kämpar med att kunna upprätthålla kvaliteten på de reguljära utbildningarna, något som Universitetskanslersämbetets färska utvärderingar visar.

Dagens djungel av alternativa vägar till läraryrket måste helt enkelt glesas ut.

Helhetsgrepp behövs

Vi presenterar nu ett förslag där staten tar ett helhetsgrepp och inför ett nytt samlat kompletterande lärarprogram (KLP) som ersätter dagens disparata satsningar.

KLP erbjuder ett tydligt utbildningsalternativ för alla de som på grund av tidigare studier och yrkeserfarenheter inte behöver genomgå ett reguljärt lärarprogram. Det underlättar lärosätenas arbete genom att bli ett permanent utbildningsalternativ, samtidigt som goda erfarenheter (till exempel arbete med validering) från dagens varianter kan omhändertas och vidareutvecklas.

Kostnadsneutral reform

Lärarnas riksförbunds förslag innebär att:

• En person som läser KLP kan uppnå en lärarexamen och/eller legitimation och behörighet inom ramen för högst 120 högskolepoäng (motsvarande två års heltidsstudier). Beroende på vilken lärarexamen det gäller kan högsta poängantal behöva vara lägre, för att inte konkurrera med ordinarie lärarprogram.
• Utöver de som siktar mot en lärarexamen bör KLP omfatta de redan behöriga lärare som vill nå behörighet i fler ämnen (dagens Lärarlyft), liksom lärare med utländsk examen som vill bli behöriga för undervisning i svensk skola (dagens ULV).
• En student inom ramen för KLP ska, enligt en individuell studieplan, kunna läsa olika kombinationer av utbildningsvetenskaplig kärna, VFU eller ämnesstudier, beroende på vad som krävs för att nå det egna målet.
• Ett lärosäte bör få ansvar för att samordna arbetet med programmet och sköta antagningen. Alla studenter ska tillförsäkras kvalitativ studie- och yrkesvägledning inför och under studietiden.
• De pengar som staten i dag lägger på alternativa vägar riktas om till det nya programmet, men inga nya medel behöver tillföras enligt förbundets bedömning. KLP är alltså en kostnadsneutral reform för staten.

Inte råd att förlora

KLP är självklart inte den enda lösningen på lärarbristen. Det kanske inte ens är den viktigaste delen av början på en lösning. Men, tillsammans med satsningar på arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, löneutveckling och ett statligt huvudmannaskap, tror Lärarnas riksförbund att KLP kan bli en viktig pusselbit i slutet på början av kampen mot lärarbristen. Det är en kamp som Sverige och svensk skola inte har råd att förlora.

Vi hoppas nu att januaripartierna har modet att överväga den långsiktiga helhetslösning som vårt förslag om KLP innebär och stoppa den accelererande fragmentiseringen av lärarutbildningen.