LO och Kommunal: Är Tidöpartierna rädda för bildade arbetare?
Tidöpartiernas nedskärningar på folkbildningen är ett bakslag för demokratin, jämlikheten och jämställdheten. Det skriver Therese Guovelin, vice ordförande LO, och Jessica Leiding, förbundssekreterare Kommunal.
Therese Guovelin
Första vice ordförande LOJessica Leiding
Förbundssekreterare KommunalFolkbildning fyller en oerhört viktig roll i samhället. Med folkbildning får vi ett mer jämlikt och jämställt samhälle där människor med olika bakgrunder möts och får en ny chans i sina liv. Men det här är något som verkar skrämma sittande regering. För när de presenterade sin höstbudget tidigare i år så fastslog de att det blir 250 miljoner mindre till studieförbunden nästa år, med planer på ännu större sänkningar för 2025 och 2026.
Folkhögskolor tvingas varsla
Sverige har en lång tradition av folkrörelser och folkbildning. I ett demokratiskt och öppet samhälle är folkbildningen en väsentlig komponent, särskilt i en tid där lärande, möten och samtal mellan människor blir allt viktigare. Förra året deltog 345 000 svenskar i studiecirklar runt om i landet, men antalet deltagare kan snabbt minska på grund av regeringens nedskärningar. Redan nu har vi kunnat läsa om folkhögskolor som har varit tvungna att varsla personal.
Tidöpartiernas nedskärningar på folkbildningen kommer framför allt att drabba kvinnor. Statistik från ABF visar att kvinnor står för två tredjedelar av deltagandet i verksamheterna – och då handlar det ofta om kvinnor som arbetar i lågavlönade yrken. Inte sällan är de ensamstående föräldrar. Det är ett bakslag för demokratin och jämställdheten. Regeringen säger sig vara måna om att få ut fler utrikesfödda i arbete, men vägrar satsa medel för att få det gjort. Tvärtom bidrar de till att försvåra möjligheterna till arbete för de som befinner sig långt från arbetsmarknaden.
Kvinnor och invandrare drabbas
Genom folkbildningen ges personer utan akademisk erfarenhet tillgång till kvalificerad utbildning anpassad för de med mindre studievana. En möjlighet att utbilda sig för nya jobb eller vidare studier. Det är den ensamstående undersköterskan som vill bredda sin kompetens, men inte har de ekonomiska förutsättningarna att göra det, som drabbas. Genom ett bildningsförbund får hon den möjligheten genom en kvällscirkel – samtidigt sitter hennes barn i rummet bredvid och lär sig att spela ett instrument. Det är denna väg som många har tagit för att bidra lite mer till samhället som nu riskerar att spärras av.
Om vi fortsatt ska ha ett starkt och levande demokratiskt samhälle så behöver vi stärka resurserna till bildningsförbunden, inte skära ner på dem.
Utbildning är grunden till allt. Och folkbildningen är chansen till karriärmöjligheter, självständighet och att få sin röst hörd – det är chansen att integreras i samhället. För det är vad folkbildningen gör. Det är vägen in till en större gemenskap med både grannar och arbetskollegor. Utbildning är dessutom även en bidragande faktor till en längre livslängd. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en högutbildad i Danderyd och en lågutbildad i Vårby är 18 år. Folkbildningen bidrar till allt detta samtidigt som den håller det demokratiska samhället vid liv.
Stärk resurserna till bildningsförbunden
Om vi fortsatt ska ha ett starkt och levande demokratiskt samhälle så behöver vi stärka resurserna till bildningsförbunden, inte skära ner på dem. Regeringens budget kommer att få stora konsekvenser för människors och framför allt kvinnors tillgång till bildning och utbildning i hela landet.
Att kraftigt dra ned på stödet till folkbildningen när det egentligen behövs som allra mest är anmärkningsvärt. Högern har alltid föraktat oss arbetare för att vi är ’’obildade’’. Man hade kunnat tänka sig att de därför hade glatt sig över när vi får en ny chans till att plugga upp våra betyg, lära oss ett nytt språk eller gå en studiecirkel i statsvetenskap. Men när de nu sitter på makten tar de bort den möjligheten. Det fastslår bara en sak – att de är rädda för bildade arbetare.