Debatt

Livsmedelsverket missar målet i nya socker- och saltrapporten

Livsmedelsverkets rapport ”Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion” har så stora brister att regeringen helt bör bortse från den, det menar bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.

Det väsentliga ur ett hälsoperspektiv är långsiktiga matvanor som kan vara mer eller mindre hälsosamma, inte enskilda livsmedel. Även här missar Livsmedelsverket målet, skriver debattören.
Det väsentliga ur ett hälsoperspektiv är långsiktiga matvanor som kan vara mer eller mindre hälsosamma, inte enskilda livsmedel. Även här missar Livsmedelsverket målet, skriver debattören. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Björn Hellman
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Livsmedelsverket fick i november 2020 ett regeringsuppdrag om att utreda förutsättningarna för frivilliga branschöverenskommelser om lägre socker- och saltinnehåll i livsmedelsprodukter, samt att leverera ett kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta näringsfattiga livsmedel kan minskas. Som en del i arbetet med kunskapsunderlaget publicerade Livsmedelsverket den 12 december rapporten Styrmedel för en hälsosam livsmedelskonsumtion. I rapporten har man kartlagt olika styrmedel som använts i andra länder för att främja hälsosam livsmedelskonsumtion. Tyvärr måste vi konstatera att rapporten har så betydande brister att den i praktiken är oanvändbar.

Till att börja med så är inriktningen i rapporten inte i linje med avsikten bakom regeringsuppdraget. Regeringen har bett Livsmedelsverket att ”beskriva vilka metoder som har effekt för att förändra livsmedelskonsumtionen i olika socioekonomiska grupper. Metoderna ska kunna användas av samhällets olika aktörer, som till exempel kommuner och regioner, i evidensbaserat folkhälsoarbete för att minska konsumtionen av energitäta, näringsfattiga livsmedel och öka konsumtionen av fullkorn, grönsaker och frukt bland framför allt barn och ungdomar.”

Kraftig slagsida

”Metoder” har av Livsmedelsverket här felaktigt tolkats som ”styrmedel”. Detta leder till en kraftig slagsida åt statligt initierade styrmedel som kräver politiska beslut och lagändringar, till exempel punktskatter och differentierade momssatser, marknadsföringsbegränsningar, samt reglering av utbud, priskampanjer och placering i butik. Formuleringarna i regeringsuppdraget pekar i stället mot åtgärder som riktade informationsinsatser inom skolan och vården, frivilliga överenskommelser samt lokala åtgärder och arbetssätt. Sådana insatser har helt valts bort i Livsmedelsverkets rapport.

Rapportens fokus på ekonomiska styrmedel och marknadsföringsbegränsningar är än mer anmärkningsvärt givet att dessa åtgärder utreddes grundligt av Statskontoret så sent som 2019. Den nya rapporten från Livsmedelsverket tillför inget av värde. Därmed har mycket arbete och skattemedel lagts ner på att analysera saker som redan gjorts, medan andra viktiga delar helt lämnas åt sidan.

Invändingar har framförts

Vi har framfört invändningarna ovan till Livsmedelsverket. Svaret vi får är att det är ont om systematisk evidens för andra slags åtgärder än ekonomiska styrmedel. Men just därför vore det värdefullt att få en översikt av sådant som prövats på olika håll, även om det blir mer av goda exempel. Att identifiera var det saknas systematisk kunskap är också viktigt.

Rapporten har tyvärr ännu fler brister. En av de största är att många av resonemangen i rapporten baseras på en uppdelning i ”hälsosamma” respektive ”ohälsosamma” livsmedel, trots att Livsmedelsverket i det avslutande avsnittet själv konstaterar att det inte finns någon sådan tydlig gräns.

Livsmedelsverket missar målet

Det väsentliga ur ett hälsoperspektiv är långsiktiga matvanor som kan vara mer eller mindre hälsosamma, inte enskilda livsmedel. Även här missar Livsmedelsverket målet.

Om regeringen vill bedriva en effektiv folkhälsopolitik bör man bortse från den här rapporten. Livsmedelsföretagen har sedan länge ett konstruktivt och givande samarbete med Livsmedelsverket. Vi hoppas att den aktuella rapporten är ett olycksfall i det viktiga arbetet med att bidra till en förbättrad folkhälsa – ett arbete som vi och våra medlemsföretag deltar i med full kraft.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget