Lärarförbundet: Kommunernas nedskärningar blir långsiktiga förluster

DEBATT. Lärarnas arbetsbörda blir allt högre, men det återspeglas inte i löneutvecklingen. Politikerna måste satsa på lärarlönerna om Sverige ska kunna ha en skola av hög kvalitet, skriver Johanna Jaara Åstrand från Lärarförbundet. 

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet

Sveriges framtid byggs i förskolan och skolan. Det är i mötet mellan elev och lärare som grunden läggs för vårt samhälles utveckling, välstånd och konkurrenskraft. För att förskola och skola ska kunna klara sin samhällsviktiga roll, så krävs ett attraktivt läraryrke som lockar många att bli och förbli lärare.

Förlorad attraktivitet

Men lärarbristen är i dag ett akut samhällsproblem som riskerar att eskalera ytterligare, eftersom läraryrket inte uppfattas som tillräckligt attraktivt och lockande. Det fattas redan i dag 65 000 behöriga lärare. Stora löneskillnader i förhållande till andra akademikeryrken med motsvarande långa utbildningar är en väsentlig orsak till yrkets förlorade attraktivitet.

Dålig löneutveckling 

Alltför många väljer bort läraryrket eftersom livslöneutvecklingen är negativ. Till detta kommer att de visserligen nödvändiga statliga satsningar som gjorts på lärares löner, på grund av brister i genomförandet, medfört omotiverade löneskillnader.

För många erfarna lärare är i dag byte av arbete eller arbetsplats den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling, vilket ofta sker på bekostnad av kontinuitet och trygghet för eleverna. Den höga personalomsättningen ökar pressen på dem som är kvar samtidigt som de inte har en löneutveckling som ger lön för mödan.

Spegla arbetet

Omotiverade löneskillnader måste rensas bort och erfarna lärare måste ges en bra löneutveckling så att kontinuiteten i undervisningen säkras för eleverna. Det borde vara självklart att erfarna och yrkesskickliga lärare garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat. Tyvärr är det inte alltid så i dag.

Håller inte 

Till en situation med otillräckliga löner kan läggas en orimlig arbetsbelastning, markant höga sjuktal och en bristfällig arbetsmiljö. Lärarkåren brottas dagligen med en alltför hög arbetsbelastning, allt större barn- och elevgrupper och en ökad administrativ börda som vuxit explosionsartat under hela 2000-talet.

Men det stannar inte där. Till det kommer mycket annat som till exempel ökade krav vid betygssättning, de nyanländas särskilda behov, liksom skolledares sviktande stöd från huvudmännen att leda verksamheten.

Det här håller inte långsiktigt och det syns i såväl sjukskrivningstal som karriärbyten där lärare väljer att lämna yrket. Arbetsbelastningen måste ner så att sjukskrivningarna går ner, vilket i sin tur gör att resultaten kan förbättras.

Resursstark skola 

Nu står vi inför en situation där de flesta kommuner skär ner på resurserna till skolan. Det riskerar att bli förödande och påverka Sveriges utveckling kraftigt negativt på längre sikt. Politiker i både stat och kommun måste börja inse att investeringar i utbildning endast är en kostnad på kort sikt, men en långsiktig samhällsvinst.

Skola och förskola kan inte skära ner mer utan att kvaliteten blir lidande. Tvärtom är behovet skriande av en resursstark förskola och skola med attraktiva arbetsförutsättningar som lockar fler till läraryrket.

Högre kvalitet

Sverige får inte gå i fällan ännu en gång och bortse från skolans och läraryrkets avgörande betydelse för samhällets utveckling.

Ges vi lärare arbetsförutsättningarna och en konkurrenskraftig lön för att göra det jobb vi med stolthet valt, så leder det till ett attraktivt läraryrke som i sin tur kommer leda till en skola med allt högre kvalitet.

Forrige artikel Cuf: Muf måste lägga ner kärnkraftssocialismen Cuf: Muf måste lägga ner kärnkraftssocialismen Næste artikel Jilmstad (M): En slöseriombudsman kan minska politikerföraktet Jilmstad (M): En slöseriombudsman kan minska politikerföraktet