Lagstifta för skälig ersättning till kulturskapare

Sverige behöver en bättre upphovsrättslagstiftning om kulturskapare ska överleva på den digitala marknaden. Det skriver 14 kulturskaparorganisationer i KLYS – en samlad röst för landets yrkesverksamma kulturskapare.

Placeholder image
”Utan regler om upphovsrätt skulle vi inte ha det rika kulturliv som vi har i dag”. Foto: Amir Nabizadeh/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Karin Inde
Ordförande KLYS
Nasim Aghili
Ordförande Sveriges scenkonstregissörer
Sara Edström
Ordförande konstnärernas riksorganisation
Josefine Engström
Ordförande Föreningen svenska tecknare
Jan Granvik
Ordförande Federationen svenska musiker (Sveriges yrkesmusikerförbund och Musikerförbundet)
Alex Haridi
Ordförande Dramatikerförbundet
Paulina Holmgren
Ordförande Svenska fotografers förbund
Ulrika Hyllert
Ordförande Svenska journalistförbundet
Martin Jonsson Tibblin
Ordförande Föreningen svenska tonsättare
Elin Kamlert
Ordförande Oberoende filmares förbund
Alfons Karabuda
Ordförande Sveriges kompositörer och textförfattare (SKAP)
Per Kornhall
Ordförande Läromedelsförfattarna
Simon Norrthon
Ordförande Fackförbundet scen och film
Grethe Rottböll
Ordförande Sveriges Författarförbund 

En väl fungerande upphovsrätt är en förutsättning för konstnärlig frihet och för att kulturskapare ska kunna leva på sitt arbete. Utan regler om upphovsrätt skulle vi inte ha det rika kulturliv som vi har i dag. Genom upphovsrätten främjas yttrandefrihet, mångfald och kvalitet i kultur- och medieutbudet, vilket är grundläggande hörnstenar för invånarnas förståelse av demokratin.

Kulturskapare den svagare parten

Digitaliseringen och globaliseringen har medfört en kraftig strukturomvandling som har lett till en maktförskjutning inom de områden där våra medlemmar är aktiva. Vi yrkesverksamma kulturskapare pressas till att lämna ifrån oss mer och mer makt över det vi själva har skapat, medan distributörerna bara bli mäktigare och mäktigare.

Många kulturskapare är frilansare och egenföretagare, som tack vare upphovsrätten kan generera intäkter som gör att verksamheten går runt och kan utvecklas över tid. Som kulturskapare är vi oftast den svagare förhandlingsparten när avtal ska träffas. Vi tvingas regelmässigt acceptera avtalsvillkor som inte är skäliga. Det måste därför till ett skydd i upphovsrättslagen för den svagare avtalsparten. På vårt område har avtalsfriheten satts ur spel eftersom marknadens parter inte är i närheten av att vara jämnstarka. Det råder en påtaglig obalans.

Främja den kulturella sektorn

Därför är vi väldigt bekymrade över hur Sverige har föreslagit att genomföra EU:s upphovsrättsdirektiv, som nu ska bli svensk lag. Direktivet tillkom utifrån ett akut behov av att städa upp på den upphovsrättsliga marknaden och få den att bättre hantera konsekvenserna av digitaliseringen. Direktivet syftar uttryckligen till en jämbördigare balans mellan parterna genom en skyddslagstiftning för upphovspersoner och utövare. Att införliva direktivet i enlighet med dess syfte skulle få avsevärd betydelse för nuvarande och framtida kulturskapares möjligheter att kunna försörja sig själva och bibringa samhället konst, kultur och kunskap.

Så sent som i oktober 2021 antog EU-parlamentet dessutom ett betänkande (Report on the situation of artists and the cultural recovery in the EU), som med emfas framhåller vikten av skälig, lämplig och proportionerlig ersättning till kulturskapare, för att främja den kulturella och kreativa sektorn, och kulturens återhämtning.

Justering behövs

Vi menar att justitiedepartementet i flera avseenden föreslår ett genomtänkt genomförande av EU:s direktiv, men förslaget förbiser direktivets grundläggande syfte i fråga om de bestämmelser som har störst betydelse för kulturskaparna. Regeringen måste därför i det fortsatta lagstiftningsarbetet genomföra en rad justeringar:

Man kan prata hur mycket som helst om hur viktigt det är med kultur och kunskap, men om man inte är beredd att ge skaparna rätt till skälig ersättning blir det bara vackra ord. 

  • Även förvärvare av rättigheter i senare led måste omfattas av de nya reglerna. I dag är det ofta i tredje led, hos exempelvis strömningstjänster, som de stora värdena skapas. I detta led blir kulturskapares ersättningar inte sällan oskäliga. Utan tillförsäkrad insyn i hur deras verk används senare i näringskedjan finns det ingen möjlighet för dem att bedöma om de har fått skälig ersättning.
  • Lämplig och proportionerlig ersättning måste garanteras över tid, och inte endast utifrån omständigheterna vid avtalstillfället. Annars har kulturskapare svårt att få andel i vinster som deras verk genererar efter avtalstillfället.
  • Inför en större retroaktivitet, särskilt vad gäller genomförande om rätten att jämka och att häva avtal. Även äldre avtal behöver omfattas av detta. Det är oftast i äldre avtal – skrivna innan avgörande digitala marknadsförändringar – som ersättningen blir oproportionerligt låg.
  • Bredda den jämkningsmöjlighet som införs. Den måste omfatta oskäliga avtalsvillkor i upphovsrättsliga avtal generellt, inklusive villkor om ersättning som inte längre kan anses vara ”lämpliga, skäliga och proportionerliga” som direktivet anger.

Skydda kulturskapares verk

Det är av yttersta vikt att Sverige uppfyller upphovsrättsdirektivets syfte att skydda kulturskapare och rättighetsinnehavare. Man kan prata hur mycket som helst om hur viktigt och betydelsefullt det är med kultur och kunskap, men om man inte är beredd att ge skaparna rätt till skälig ersättning blir det bara vackra ord. Sverige har nu en ypperlig chans att åstadkomma bättre balans på marknaden för alla som skapar intellektuellt och konstnärligt värde. Marknaden är beroende av spelregler som fungerar för alla parter.

KLYS utgör en samlad röst för yrkesverksamma kulturskapare i Sverige. Vi företräder genom våra medlemmar cirka 30 000 upphovspersoner och utövande konstnärer inom bild, form, scen, film/TV-drama, musik, litteratur och journalistik. Våra medlemmar skapar det värde som förlag, tidningsutgivare, skivbolag, strömningstjänster, produktionsbolag och andra bolag använder och förvaltar. Det är dessa som svarar för kultur- och medieutbudet, ingen annan. Om Sveriges kulturskapare ska ha en plats i den alltmer digitala framtiden måste Sverige införa en lagstiftning som garanterar kulturskaparna en möjlighet till skälig ersättning för de vinster andra gör på kulturskaparnas verk.

Nämnda personer

Ulrika Hyllert

Ordförande Journalistförbundet
fil. mag i kommunikation och media (Linköpings uni. 1998)

Per Kornhall

Ordförande för Läromedelsförfattarna, även nationell skolexpert för EU-kommissionen
Doktor i systematisk botanik

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor