Debatt

Låt Stockholmsregionen slippa tvångströjan

Trots huvudstadens stora behov är tilldelningen av YH-utbildningar i Stockholm mager. Senast hamnade bara 19 procent av alla beviljade utbildningar i Stockholm. Detta är en tvångströja för Stockholms utveckling, skriver Stockholms handelskammares chefekonom Stefan Westerberg.

Bilden är från en yrkeshögskola i Malmö.
Bilden är från en yrkeshögskola i Malmö.Foto: OLA TORKELSSON / TT
Stefan Westerberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Trots ett försvagat ekonomiskt läge har Sverige fortfarande en extrem brist på arbetskraft – en brist som trendmässigt ökat över konjunkturcyklerna. Enligt SCB uppgår antalet vakanser – icke tillsatta tjänster – nu till cirka 50 000. Och vakanser är ett explicit mått på arbetskraftsbrist.

Bristen på arbetskraft och kompetens är ett strukturellt problem för Sverige. Det hämmar företagen i deras verksamhetsutveckling, men det slår också hårt mot samhället i stort. Varje rekrytering som inte blir av kostar enorma summor i utebliven produktion och tillväxt.

Om alla vakanser hade fyllts, hade de skapat ett produktionsvärde på 58 miljarder kronor under 2022. Och under de senaste tio åren har vi gått miste om cirka 313 miljarder kronor i produktionsvärde. Det motsvarar ungefär 6 procent av Sveriges årets BNP. 

Prioritera yrkesutbildning

I andra delen av arbetsmarknaden har vi 340 000 arbetslösa. Arbetslösheten kostar pengar, inte bara för staten utan också för den enskilde på ett mänskligt plan. Det finns därför goda skäl till att råda bot på både arbetskraftsbristen och arbetslösheten, gärna samtidigt.

Vi har i dag strukturella problem på arbetsmarknaden som är kopplade till kompetensförsörjningen. Grundproblemet är att svensk högre utbildning inte matchar näringslivets och arbetsmarknadens behov, som är dynamiskt och som kännetecknas av ett enormt omställningstryck. Kompetens är en färskvara.  Här finns det en övertro på teoretiska universitetsutbildningar. De är såklart viktiga, men de är samtidigt långa, kostsamma och inte nödvändigtvis helt tillämpbara i arbetslivet. Vi behöver prioritera upp korta och anpassade utbildningar, som möter näringslivets behov av arbetskraft, särskilt yrkesutbildad personal.

Vi vet att Yrkeshögskolan (YH) är en viktig utbildningsform. Den svarar upp mot de behov som finns av yrkeskompetens – i samverkan med näringslivet. YH-utbildningarna är utformade tillsammans mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för att säkerställa att man får den kompetens som behövs.

9 av 10 får jobb

90 procent av alla som tar en examen från YH får jobb. Dessa yrkesprogram ökar sysselsättningsgraden och sänker arbetslösheten för dem som examinerats. Det är inte bara en vinst för den enskilde, utan även för hela vårt land eftersom YH-utbildningar tjänar som konjunkturdämpare i sämre tider.

Trots att Yrkeshögskolan är en framgångssaga är satsningarna alldeles för begränsade. Med tanke på de stora behov som finns hoppas vi att regeringen aviserar ökade satsningar på Yrkeshögskolan redan i den kommande ekonomiska vårpropositionen. Bristen på satsningar slår mot hela Sverige, och särskilt mot Stockholms företag. Stockholms län står för cirka 40 procent av Sveriges totala arbetskraftsbrist, en andel som varit konstant under de senaste tio åren. Och andelen är ännu högre om man räknar in hela Stockholms arbetsmarknadsregion, det vill säga alla som bor inom pendlingsavstånd.

En tvångströja

Men trots huvudstadens stora behov är tilldelningen av YH-utbildningar i Stockholm mager. Senast hamnade bara 19 procent av alla beviljade utbildningar i Stockholm. Detta är en tvångströja för Stockholms utveckling. 

I dag omfattar Yrkeshögskolan omkring 50 000 årsstudieplatser. Vi vill att de ska dubbleras till 100 000 under de närmaste åren, och att fler av dessa ska tillfalla Stockholms län. Det vore smart, både långsiktigt och givet det ekonomiska läge som råder.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget