Låt inte fler utsatta elever klara sig utan stöd

I slutet av september släppte Skolverket dystra siffror för hur det går för eleverna i landets grundskolor. Stiftelsen Läxhjälpen samverkar med 102 skolor med de allra lägsta skolresultaten i Sverige och ser ett stort behov av fler insatser för att öka gymnasiebehörigheten.

Vuxenvärlden sviker

Av ungefär 120 000 niondeklassare saknade 17 984 elever, motsvarande ungefär 15 procent av niondeklassarna, möjligheten att gå vidare till gymnasiet efter läsåret 2021/22, enligt ny statistik från Skolverket. Det är en ökning av andelen obehöriga med 1,2 procentenheter, jämfört med föregående läsår då 16 058 elever saknade gymnasiebehörighet.

Beslutsfattare måste skapa förutsättningar för att seriösa aktörer inom civilsamhället ska kunna verka och fånga upp elever som drabbas av det ojämlika skolsystemet.

Resultaten för grundskolan innebär ett svek av oss vuxna. Det är 17 984 elever som vi har misslyckats med att fånga upp och ge rätt stöd. Vi måste kunna erbjuda ett skolsystem som ger alla elever möjlighet att åtminstone klara grundskolan, oavsett vilka föräldrar man har eller var man växer upp.

Det som framför allt avgör elevernas chanser att gå vidare till gymnasiet är socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Men det finns också ett antal bakomliggande faktorer till att svensk skola står inför stora utmaningar och lärarbristen är en av dem. Samtidigt skriver Skolverket att gymnasiebehörighet är den viktigaste förebyggande insatsen för att undvika utanförskap och för att säkra det behov av kompetensförsörjning som arbetsmarknaden har.

Erbjud rätt stöd direkt

Situationen är extrem för många skolor. I Kiruna har flera skolor tvingats stänga ner de senaste veckorna till följd av lärarbristen och för närvarande saknas 22 500 lärare i grundskolan. Den nya regeringen står inför stora utmaningar, men också möjligheter. Vi ser att det är viktigt att kunna erbjuda rätt stöd för utsatta elever här och nu – inte när vi har löst lärarbristen, vilket i värsta fall kan dröja flera decennier. Läget är akut och flera årskullar hinner gå förlorade.

Stiftelsen Läxhjälpen efterfrågar två förändringar i synen på extra insatser i skolan:

1. Beslutsfattare måste skapa förutsättningar för att seriösa aktörer inom civilsamhället ska kunna verka och fånga upp elever som drabbas av det ojämlika skolsystemet. Det måste vara aktörer som har bevisad effekt och som bygger på beprövade metoder. Det finns en stor kraft, potential och inte minst kunskap i civilsamhället som inte nyttjas fullt ut i dag. Det borde vara en skyldighet för beslutsfattare att ta tillvara på de resurser som finns.
2. Vi ser att det går att skapa förändring för elever som riskerar att inte klara grundskolan. Vi ser också att man kan nå resultat genom att de som stöttar eleverna är personer som eleverna kan identifiera sig med och bygga relationer med. Det är ofta en styrka att det är någon annan än skolpersonalen. Med den stora lärarbristen blir insatser där fler vuxna engageras i skolan avgörande.