Debatt

L: Eva Nordmark slarvar bort en miljard

Fungerande utbildningsinsatser får inte omgärdas av stelbenta regler som gör att människor som vill och är motiverade inte får ta del av dem. Det skriver Malin Danielsson (L), ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. 
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Malin Danielsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Socialdemokraternas vallöfte om Europas lägsta arbetslöshet har aldrig känts längre bort. Trots arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks löften om att satsa på utbildning har stöden i stället fastnat i byråkratiska fällor.

Stelbenta regler

En viktig åtgärd för den som är arbetslös och behöver komplettera sin utbildning är att läsa in en yrkesutbildning på komvux även kallat yrkesvux. Yrkesvux visar upp goda resultat. Drygt 60 procent av de som utbildades under 2017 hade en anställning när man gjorde en uppföljning av gruppen 2019. Trots detta används inte stora delar av statsbidraget. SKR:s beräkningar visar att 950 miljoner kronor riskerar att inte användas för 2022 trots att Sverige har såväl stor arbetslöshet som stor arbetskraftsbrist.

Ett av problemen är stelbenta regler. Statsbidraget är ettårigt trots att utbildningarna i praktiken ofta är tre eller fyra terminer. Detta skapar osäkerhet för kommunerna som inte vet från år till år vilka medel de har att röra sig med vilket i sin tur leder till att pengar som avsätts inte används.

Risken är att kommunerna främst tillgodoser sitt eget behov av arbetskraft i stället för att se till arbetsmarknaden som helhet.

Ett annat problem är att kommunerna inte alltid har de utbildningar som efterfrågas att erbjuda och inte heller ställer sig positiva till att individen får gå utbildningen i annan kommun, trots att det uppenbarligen finns medel som inte nyttjas.

Outnyttjad potential

Ett tredje problem är reglerna för att kombinera SFI och yrkesvux gör att alltför få kan kombinera de två. Exempelvis behöver den som går SFI i kombination med yrkesvux sitta och plugga grammatik för att klara fortsatta studier istället för att till exempel kunna göra språkpraktik på ett företag och lära sig den svenska som behövs för att klara ett framtida jobb.

Det finns också en outnyttjad potential. Det är stor brist på arbetskraft inom exempelvis VVS och fastighet, eller bygg och anläggning. Trots det är platserna på denna typ av yrkesvux-utbildningar färre än till exempel barn och fritid eller vård och omsorg. Risken är att kommunerna främst tillgodoser sitt eget behov av arbetskraft i stället för att se till arbetsmarknaden som helhet. Vi liberaler vet att alla jobb behövs.

”Varm anhängare av arbetslinjen”

Dagens splittrade kommunala system skapar administrativt merarbete. Vi vill se en yrkesskola med ett statligt huvudmannaskap och vara särskilt inriktad för människor som är nya i Sverige eller som saknar gymnasial utbildning. Nyanlända som har svårt att komma i arbete stärks av en yrkesskola ger en tydlig väg in i ett specifikt bristyrke. Utbildningen ska ha nära kopplingar till arbetsplatser och innefatta praktik

Liberalerna är en varm anhängare av arbetslinjen. Den som har en egen inkomst har större frihet att bestämma över sitt eget liv. Fungerande utbildningsinsatser får inte omgärdas av stelbenta regler som gör att människor som vill och är motiverade inte får ta del av dem. När nästan en miljard inte utnyttjas för vuxenutbildning trots att skriande behov av arbetskraft måste det ses som ett misslyckande för regeringen. Det är dags att byta ut dagens socialdemokratiska arbetsmarknadspolitik mot en liberal politik som ger fler chansen att få ett arbete att gå till. Det är därför vi går till på ett liberalt maktskifte.

Nämnda personer

Eva Nordmark

Senior rådgivare Rud Pedersen Public Affairs, Styrelseordförande Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)
Studier i statskunskap och nationalekonomi (Luleå tekniska uni., 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00