Kritik mot Lex Lilla hjärtat – ”Föråldrat system från gamla fattigvården”
Regeringen går nu fram med lagförslagen i Lex Lilla hjärtat. Men kritiker anser att utredningens förslag inte tar tag i grundproblemet, nämligen att det är politiker i socialnämnden som fattar beslut om barnen.

Josefin Lingström
Webbredaktör och redaktör Altinget OmsorgRegeringen går nu vidare med utredningen Lex Lilla hjärtat till Lagrådet. Förslagen kommer sedan skickas till riksdagen i mars. Lagändringarna ska börja gälla redan i juli i år.
Flera remissinstanser var kritiska till att barnets bästa inte föreslås som ett eget rekvisit, ett eget kriterium i lagen. Men regeringen står fast vid att det inte ska införas.
Lagändringarna som nu föreslås är bland annat att socialnämnden kan välja att kräva drogtest inför att vård ska uppföra.
– Redan i dag har socialnämnden möjlighet att använda sig av flyttningsförbud, men det görs sällan, säger socialminister Lena Hallengren vid en pressträff om förslagen.
Skyldigheten att överväga flyttningsförbud kommer gälla både vid placeringar enligt LVU och frivilliga placeringar enligt socialtjänstlagen.
Skyldighet att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs från tre år till två år.
Även om förslagen välkomnas i många led, finns det även missnöje. Det läggs en hel del nya uppgifter på socialnämnderna med Lex Lilla hjärtat. Och Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, är kritisk till att nämndernas roll inte tas upp som hon menar är ett av ”grundproblemen” i socialtjänsten.
Hon påpekar att det är fritidspolitiker som sitter i socialnämnderna och som tar myndighetsbeslut, exempelvis om ett barn ska omhändertas eller vårdnaden ska förflyttas till familjehem.