Klimatrådets ordförande: Här behöver forskningen hjälpa regeringen

Den här artikeln publicerades första gången den 23 maj.

När Åsa Persson står på scenen inför hundratals klimatforskare och -experter vid Climate Symposium i Norrköping har det gått två månader sedan Klimatpolitiska rådet lämnade över sin granskningsrapport till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Det är en rapport som inte har mycket gott att säga om regeringens klimatpolitik.

– Sedan vår rapport har det kommit åtminstone tre rapporter som säger samma sak, säger Åsa Persson till åhörarna – sannolikt något som de flesta i salen redan är väl upplysta om – och syftar bland annat på Finanspolitiska rådets hårda kritik i förra veckan.

Klimatpolitiken har under det senaste decenniet rört sig från Parisavtalets anda med stora utfästelser och löften till att stå inför utmanande 2030-mål och ett åtgärdsgap, ett gap mellan det som behöver göras och vad som faktiskt görs.

– Vi är just nu i ett läge där det är frestande för politiken att skjuta fram åtgärder, samtidigt som vi är i ett läge där det är viktigt att agera, säger Åsa Persson.

Uppmaningen: Forska mer på detta

Åsa Persson har med sig en lista till forskarkonferensen med tre områden där hon uppmanar, utifrån Klimatpolitiska rådets rekommendationer, till stärkt forskning för att bidra till att takten i Sveriges omställning kan öka och utsläppen minska.

Det första området är totalförsvaret. Här kommer det att genomföras mångmiljardsatsningar framöver på det militära och civila försvaret. Infrastruktur, drivmedel, matsäkerhet och energiförsörjning, det är många områden som omfattas och det gäller att klimatperspektivet finns med från början, betonar Åsa Persson.

– Det är ett väldigt viktigt och ganska brådskande område för både forskning och politikutveckling, säger hon.

Område nummer två är lantbrukssektorn. Med nuvarande utveckling kommer lantbruket att stå för en allt större andel av klimatutsläppen till år 2040 och de investeringarna som görs i dag på innovationer inom jordbruks- och matsektorn är i jämförelse små, enligt Åsa Persson.

– Det är ett underinvesterat område. Det är viktigt att vetenskapen börjar titta på möjligheterna till omställning i lantbrukssektorn i en större skala, säger Åsa Persson.

Det tredje området som Åsa Persson slänger ut till de samlade forskarna i Norrköping gäller den ständiga politiska diskussionen kring behovet av social acceptans för klimatpolitiken, något som inte minst Tidöpartierna återkommer till gång på gång.

Här anser Åsa Persson att det behövs mer forskning och evidens kring hur olika grupper i samhället faktiskt påverkas av beslut som till exempel höjda priser på drivmedel, inte minst att det sätts i en kontext med andra förändringar av hushållens inkomster och utgifter.

– Ibland får vi lätt ett tunnelseende när det kommer till klimatåtgärder, säger hon.

Högre krav på klimatbeslut än andra beslut?

Åsa Persson lyfter också frågan om det är så att klimatpolitiska beslut i dag förväntas vara mer rättvisa än andra politiska beslut som en fråga för forskarna att undersöka.

– Är social acceptans mer viktigt för klimatpolitiken än för exempelvis hälso- och sjukvårdspolitiken? säger hon och tillägger att forskningen visar att det inte enbart är rättvisa som får väljarna med på båten i politiska beslut, utan att kommunikation och delaktighet också påverkar.

– Politikerna behöver visa hur de ser på den långsiktiga utvecklingen. Hur ser de på den omställning som ska rulla ut? säger Åsa Persson.