Klimatpaket skapar maktkamp i EU-parlamentet

Det hörs frustrerade tongångar från EU-parlamentets miljöutskott inför behandlingen av sommarens stora lagstiftningspaket. Företrädare oroas över att andra utskott ska ta ifrån miljöutskottet ledarrollen.

Miljöutskottet kan inte räkna med att få ha ledartröjan i alla lagförslag som rör den gröna given, menar Tomas Tobé (M).<br>
Miljöutskottet kan inte räkna med att få ha ledartröjan i alla lagförslag som rör den gröna given, menar Tomas Tobé (M).
Foto: Alexis Haulot © European Union 2021 - Source : EP
Jacob Hederos

När minst tio klimatrelaterade lagförslag lämnar Berlaymont i sommar innebär det en omfattande lagstiftningsverkstad i delar av EU-parlamentet.

I och med ”EU:s gröna giv” var det många som räknade med att en stor del av arbetet skulle ske i miljöutskottet, och som en följd växte också det utskottet till det största i parlamentet efter valet 2019.

Fit for 55-paketet

- Revidering av utsläppshandelsdirektivet ETS
- Introduktion av klimattullarna.
- Revidering av ansvarsfördelningsförordningen ESR
- Revidering av förnybartdirektivet
- Revidering av energieffektiviseringsdirektivet
- Revidering av Lulucf-förordningen
- Nya regler för att reducera metanutsläpp i energisektorn.
- Revidering av energiskattedirektivet
- Revidering av direktivet för utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
- Revidering av utsläppsstandarderna för personbilar och lätta lastbilar.
Källa: EU-kommissionens arbetsprogram.

Men flera pekar på att den interna maktkampen mellan utskotten inte har fallit ut som väntat för miljöutskottet.

”Det är verkligen inte självklart att de hamnar där,” säger både gröna, moderata och liberala tjänstemän till Altinget.

Bland annat pekar flera på den infekterade striden som just nu pågår kring vilken roll miljöutskottet ska ha i arbetet med den nya batteriförordningen.

Inre marknadsutskottet har där redan utsetts som ledande i förhandlingarna, men miljöutskottets ledare har inte gett upp. Trots att det bara är veckor kvar i den första behandlingen, har utskottet lyft frågan till presidiet, det högsta politiska organet i parlamentet. Under torsdagen kan striden avgöras.

Guteland: ”Det handlar inte om prestige”

Batteriförordningen – första testet för nya cirkulära tänket

När EU ska elektrifiera flera ytterligare sektorer är frågan om batterier central. Men förordningen som bland annat ska sätta upp återvinningskrav och miljökrav för tillverkning är också något av en testraket för den metod som EU-lagstiftare ska använda för att fastställa vad som ska ingå i en livscykelanalys på en vara. Det är nämligen ambitionen inom det nya cirkulära ekonomipaketet att denna metoden ska bli styrande även för hur andra produktkategorier ska behandlas, och striden kring dessa krav kan bli en av de centrala i slutförhandlingarna. 

Läs mer i regeringens faktapromemoria.

Jytte Guteland, som samordnar den socialdemokratiska gruppen i miljöutskottet, menar att det finns flera anledningar till att ta upp kampen om ledarskapet.

– Det handlar inte om prestige. Utan det är viktigt att frågorna sköts på rätt ställe för att det ska bli så bra som möjligt. Om man jobbar med frågor man normalt inte jobbar med, kan det bidra till att resultatet blir annorlunda, säger hon till Altinget.

Det är därför centralt, enligt Guteland, att parlamentet värnar att man tar frågor i de utskott där kompetensen ligger, om det inte är så att upplägget eller perspektivet ändras i de lagförslag som läggs fram.

– Men är det fortfarande klimat och miljö som är i fokus, så tycker jag att miljöutskottet ska hävda sin kompetens, säger hon.

”Kan leda till svagare miljöskydd”

I fallet med batteriförordningen var detta solklart, enligt Guteland. Hon var därför förvånad när den ledande rollen gick över till inre marknadsutskottet, även om hon ser det som positivt att färre frågor behandlas i ”stuprör”.

– Men blir det så nu att andra utskott tar över filer, så blir det svårare att hävda att vi ska ha tillbaka dem nästa gång. För även om det kanske ter sig som vi har mycket att göra nu i miljöutskottet, så kommer de politiska vindarna kanske att förändras. Och då står utskottet med mindre inflytande framöver, vilket jag är övertygad om också skulle leda till ett svagare miljöskydd, säger Jytte Guteland.

Företräder i förhandlingen bakom stängda dörrar

Varje utskott vill ju bevaka sitt intresse. Men de allra flesta inser att det är bättre om man samarbetar mer.

Tomas Tobé, M-parlamentariker och ordförande för utvecklingsutskottet
Frågan om vilket utskott som ska inneha de ledande rollerna i en förhandling är central utifrån flera perspektiv. Dels sätter oftast det ledande utskottet agendan i lagstiftningsprocessen, men framför allt är det ledamöter från det utskottet som deltar i de slutliga stängda trepartssamtalen med EU-kommissionen och ministerrådet.

Rent formellt fattas besluten om vilka utskott som ska leda förhandlingarna främst i utskottsordförandekonferensen. Som namnet antyder samlas ledarna i de respektive utskotten där.

– Men det är inte heller självklart, säger Tomas Tobé, ordförande i utvecklingsutskottet och därmed en av deltagarna i de förhandlingarna.

M-parlamentarikern bekräftar dock att denna fråga tar upp en stor del av deras möten, och säger också att han förvånats över skillnaden, relativt sina erfarenheter från liknande roller i svenska riksdagen.

– Varje utskott vill ju bevaka sitt intresse. Men de allra flesta inser att det är bättre om man samarbetar mer.

Tobé: ”Man får välja sina strider”

Och även om miljöutskottet är det största så leder det inte automatiskt till att man får behålla makten att leda förhandlingarna framöver i alla sina tidigare filer, enligt Tobé. Själv lägger han mycket tid på att säkerställa att det egna utvecklingsutskottet får behålla, och utöka, sitt inflytande över sakpolitiken.

– Man får välja sina strider, och blir du känd som en ordförande som bara bråkar så blir du inte framgångsrik, säger han.

Varken Guteland eller Tobé vill gå med på att miljöutskottets ordförande, liberalen Pascal Canfin, spelat bort sina kort i den pågående maktkampen.

– Miljöutskottet har varit väldigt vana med att själva äga klimatfrågan. Men hela frågan om gröna given är stor i parlamentet, och berör också i praktiken alla områden. Och då har det blivit en naturlig utveckling att andra utskott vill komma in på ett tydligare sätt. Det tror jag miljöutskottet har haft svårt att acceptera, säger Tomas Tobé till Altinget.

Fullpackat

Ledamöter i Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Malin Björk(V),
Emma Wiesner (C),
Jytte Guteland (S),
Pär Holmgren (MP),
Jessica Polfjärd (M)
Suppleant: Karin Karlsbro (L)

Kan det ha varit en strategisk miss att så många svenska parlamentariker kämpade till sig platser i miljöutskottet, i och med utskottet kanske inte får så mycket ledande roller som de tänkt sig?

– Det är svårt att säga att det är ett misstag. Men bilden av att miljöutskottet kommer att hantera allting som rör gröna given, så kommer det inte att bli. Det kommer inte att accepteras. Det finns andra politiska perspektiv som måste komma in i de frågorna. Det är också så att de som kommer mer från miljö- och klimathållet söker sig till miljöutskottet, och det gör också att många andra utskott med andra perspektiv, av just det skälet, inte heller vill låta miljöutskottet ha frågorna helt och hållet för sig själva, säger Tomas Tobé.

Gröna gruppen styr bort förslag från andra utskott

För vissa politiska grupper har relationen mellan utskottens utformning och fördelningen av lagförslagen blivit central. Den gröna gruppen kämpar exempelvis för att så många förslag som möjligt ska hanteras av miljöutskottet.

– Det skedde nämligen en väldigt konservativ förändring i flera av de andra utskotten, säger en politisk tjänsteman i den gröna gruppen och fortsätter:

TEN-E – avgör om gasen ska få fortsatt grönt ljus

TEN-E-förordningen har det övergripande målet att lägga grunden för att föra ihop europeiska energimarknader. Bland annat regleras här metoderna för hur unionen skulle nå målet om att minst tio procent av energimarknaderna ska vara sammankopplade, ett mål som var känsligt för flera nationella monopol.

Men den stora striden i den nya förordningen rör kanske främst vilken roll som naturgasen ska ha i EU:s framtida energisystem. Läs mer om den striden här

– Tongångarna hos huvudrapportören som håller i transeuropeiska energiintrastrukturförslaget (TEN-E) i industriutskottet är ju ett exempel på hur dåligt det kan bli.

I praktiken kan detta innebära att den gröna gruppen minskar möjligheterna för deras ledamöter i de andra utskotten att få ett inflytande i lagstiftningsprocesserna.

– Ja, i det stora strategiska kan man väl säga så, fortsätter tjänstemannen.

Kan bli sena kvällar för Karlsbros team

I frågan om batteriförordningens plats bland utskotten kan kampen för att få tillbaka frågan till miljöutskottet dock ställa till det för vissa. Bland annat för Karin Karlsbro, som utsetts till skuggrapportör för förslaget i miljöutskottet.

Den rollen är hanterbar om utskotten fortsätter vara rådgivande. Men blir utskottet utsedd till ledande i de fortsatta förhandlingarna, kan uppdragen krocka med Karlsbros andra ambitioner, framför allt att inneha en ledande roll i de kommande förhandlingarna om koldioxidtullarna.

Liberalen sitter nämligen som samordnare för sin partigrupp i handelsutskottet, och där kämpar hon för att få fortsätta det arbete som hon påbörjat när hon ledde församtalen om EU-parlamentets inspel till ”gränsjusteringsmekanismen” som ska läggas fram av EU-kommissionen i sommar.

– Vi arbetar för att miljöutskottet ska få ansvaret för frågan, men om vi får som vi vill blir Karin skuggförhandlare i trilogerna och då får vi nog också räkna med väldigt mycket jobb till hösten, säger Malin Källén, kanslichef på Karin Karlsbros kontor.

Nämnda personer

Jytte Guteland

Riksdagsledamot (S)
Fil. mag i nationalekonomi (Södertörns högskola, 2011)

Karin Karlsbro

Europaparlamentariker (L), ledamot i partistyrelsen
jur.kand (Stockholms uni.)

Tomas Tobé

Europaparlamentariker (M), tidigare riksdagsledamot, tidigare partisekreterare
Medie- och kommunikationsvetenskap (Högskolan i Gävle, 1998-1998)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget