KD vill se mer träffsäkert elmiljardstöd

När regeringen vill gå fram med ett ofinansierat stöd på 7,5 miljarder kronor till hushållen som ett svar på vinterns elpriser är det få invändningar från riksdagens partier.

Det enda parti som lämnat in en följdmotion till regeringens extrabudget, som även innehåller extrastöd till regionala flygplatser, är Kristdemokraterna. Partiets ekonomiskpolitiska talesperson Jakob Forssmed skriver i motionen att KD ser positivt på att hushållen kompenseras, men att det finns brister i utformningen:

”Vi hade helst sett att energiskatten på el slopas under vintermånaderna. I andra hand hade vi velat att det bidrag som regeringen föreslår utformas efter hur mycket energiskatt och moms på energiskatten hushållen betalat.”

Att elpriset i praktiken blir minus 50 öre per kilowattimme för hushåll i de två norra elområdena berörs inte direkt i följdmotionen, men KD väcker samtidigt ett förslag till tillkännagivande till regeringen att ”utvärdera träffsäkerheten i utformningen av den föreslagna elkompensationen till hushållen”. Partiet pekar på att den egna föreslagna modellen hade varit ”mer rättvist i förhållande till att vissa kommuner i Norrland” som i ursprungsläget har en nedsatt energiskatt på el.

KD vill även att stödet ska riktas till en bredare grupp av hushåll, genom att tröskeln både ska sänkas från 700 kilowattimmar till 100, samt höjas från 2 000 kilowattimmar till 3 000, för en totalkostnad för staten på uppskattningsvis 650 miljoner kronor.

Ytterligare utskottsinitiativ på gång

Även om inget av de andra partierna lämnat några följdmotioner, så pågår det samtidigt ett intensivt arbete under de kommande dagarna för att försöka få stöd för utskottsinitiativ på samma områden.

Tidsramarna är dock tajta, extrabudgeten är planerad att justeras den 22 februari och tas upp i kammaren den 24 februari, förslagen ska nu diskuteras under både tisdagens och torsdagens möte i utskotten.

Dels så söker bland andra Sverigedemokraterna stöd för ett initiativ om att permanent sänka energiskatten med 25 procent, motsvarande 9 öre, vilket skulle permanent sänka statsinkomsterna med uppemot sju miljarder. Det förslaget liknar också Liberalernas tidigare initiativ. 

– Vi får se hur det går under tisdagens möte, säger SD:s Oscar Sjöstedt till Altinget.

Hur ser ni på att dessa initiativ inte är finansierade, och inte är heller är motiverade av pandemin, ur ett finanspolitiskt ramverksperspektiv?

– Det finns inget i ramverket som säger att saker är okej i en pandemi. Så långt hade inte grundlagsfäderna tänkt. Men det är sant och det är en poäng att det inte är finansierat. Men det förslag som vi har lagt nu är en instruktion om att regeringen ska göra det här, och då är det också deras jobb att hitta finansieringen, om man ska vara krass. Vi har inte lagt en budget, utan ett tillkännagivande till regeringen. Det kanske är ett fult sätt att göra politik på, men då får det vara så.

Moderaternas initiativ att förändra regeringens förslag till en skattesänkning direkt kan enligt Altingets uppgifter också få stöd av KD och L, men då SD signalerat att man föredrar regeringens förslag så ser utsikterna mindre ljusa ut.

– Inte för att den är dålig i sak, utan vi hängde på den först. Men sen har vi haft departementet och andra hos oss och alla är rörande överens om att det inte går att jobba med skattelagstiftning retroaktivt. Det är vad deras förslag är, så det är inte dåligt i sig, det är bara inte genomförbart, säger Oscar Sjöstedt till Altinget.

Branschen har fått flera svar

Samtidigt pågår remissrundan för den faktiska förordningen som är tänkt att fördela ut miljarderna till hushållen via Kammarkollegiet och elnätsföretagen. Även här är tidsramarna ytterst tajta, då remisstiden är på fyra arbetsdagar. Hos Energiföretagen, som föreslås få 170 miljoner kronor i ersättning för att administrera utbetalningarna, arbetar Tomas Malmström med att förbereda remissvaret:

– I stora drag ser vi att det nog ska vara möjligt att hantera detta. Det mesta som vi funderade över från början har fått sin förklaring, säger Malmström, som dock pekar på att branschorganisationen troligen kommer att skicka in ett antal kompletterande frågor i sitt slutliga svar. Han påpekar även att branschföreningen inte vill kommentera själva utformningen av stödet i sig, då det är en politisk fråga.

Är ersättningsnivån till elnätsföretagen rimlig?

–  Det här är inte normal elnätsverksamhet, utan det här är en extrauppgift och då tycker vi att det tydligt framgår på ett bra sätt. Nivån ser också rimlig ut.

Hur ser ni på att ni i praktiken hade fyra arbetsdagars remisstid?

– Visst, det är ansträngande. Men vi har vetat hela tiden att det uttalats att det ska gå snabbt få ut ett sånt här stöd. Allt går fort.