KD-ledamöter: Folkbokföringsbrotten är dörröppnaren till bidragsbrott

DEBATT. Politiken har försökt skydda välfärden från brottslighet, men åtgärderna räcker inte. Det visade historien med den irakiske försvarsministern, som i åratal fick bidrag från Sverige. Det skriver Hans Eklind och Hampus Hagman (KD), som kräver ett stopp för folkbokföringsbrotten.

Hans Eklind (KD)
Riksdagsledamot, socialförsäkringsutskottet
Hampus Hagman (KD)
Riksdagsledamot, skatteutskottet

 
Bidragsbrott kan aldrig accepteras. Därför måste den ökade brottsligheten mot välfärdssystemen bekämpas. Annars riskerar tilltron till systemen, och i förlängningen den svenska samhällsmodellen, att vittra sönder. Grundläggande är att bekämpa folkbokföringsbrotten, som ofta är ”dörröppnaren” in till de svenska bidragssystemen som utnyttjas av kriminella.

Allvarligaste brottsligheten

Politiken har på olika sätt agerat för att skydda välfärden från brottslighet, och åtgärderna har kombinerats med skärpta straffpåföljder. Trots detta fortsätter brottsligheten och i en rapport från i höstas skriver man:

”Flera av de samverkande myndigheterna har i inhämtningen till lägesbilden svarat att de bedömer att brott mot välfärdssystemen är den allvarligaste brottsligheten just nu.”

Iraks minister fick bidrag

Att de åtgärder som har vidtagits inte varit tillräckliga visade bland annat den famösa historien om den dåvarande irakiske försvarsministern Najah al-Shammari som under flera år tog emot bidrag som han inte hade rätt till.

Detta uppdagades i november förra året. Najah al-Shammari var registrerad i Sverige under ett annat namn och är nu under utredning för folkbokföringsbrott, grovt bidragsbrott och brott mot mänskligheten. Noterbart är att denne al-Shammari ”utvandrade” några dagar efter att han avslöjats.

Grunden för välfärdsbrott

Att vara folkbokförd på en adress i Sverige är ofta en förutsättning för att få ta del av bidrag och ersättningar. Det är anledningen till att just folkbokföringsbrott utgör grunden för mycket av välfärdsbrotten, och det är anledning till att det är så viktigt att komma till rätta med folkbokföringen.

Skatteverket har sedan ett par år tillbaka arbetat för att komma åt skenskrivningarna. Det kan exempelvis röra sig om att upp till 100 personer har varit skrivna på en och samma adress, eller att personer registreras som bosatta i landet trots att de inte är det. Än kvarstår bristerna.

Det pågår nu en utredning som ska föreslå åtgärder för att höja kvaliteten i folkbokföringen (dir 2019:54). När bostadsförmånerna utökas under pågående kris är det angeläget att ge ett snabbspår till åtgärder som minskar risken för felaktiga utbetalningar.

Kräv intyg

För att komma till rätta med detta och få korrekta uppgifter i folkbokföringen behöver några, till synes självklara, regler införas: om någon hyr en bostad med hjälp av ett andrahandskontrakt ska adressen bli giltig för folkbokföringsregistret först efter att hyresgästen fått ett intyg om godkännande från den som hyr ut bostaden i andra hand och fastighetsägaren.

Det är rimligt att det på ett hyresavtal framgår vilka individer som är stadigvarande bosatta i bostaden. Om Skatteverket har de faktiska hyreskontrakten digitalt tillgängliga kommer utbetalande myndigheter kunna tillgå dessa och risken för felaktiga inskickade handlingar minskar. Åtgärden innebär visserligen ett visst merarbete för hyresvärden, men ger en ökad möjlighet att få kontroll över vilka som är bosatta i det egna bostadsbeståndet. Uppgifterna skulle också kunna utgöra basen för den folkräkning vi efterfrågat.

Göd inte skuggsamhället

Situationen är allvarlig. Hundratals miljoner kronor hamnar i felaktiga händer. Oförmågan att sätta stopp för detta bidrar till att göda skuggsamhället och hotar den så viktiga tilltron till samhällssystemen. Det drabbar i slutändan människor som verkligen behöver stöden. Det kan vi kristdemokrater aldrig acceptera.

Forrige artikel Anstrell (M): Åtgärda den bristande kontrollen av anställda i försvaret Anstrell (M): Åtgärda den bristande kontrollen av anställda i försvaret Næste artikel LO-ekonom om las: Behövs rationell politik – inte liberala luftslott LO-ekonom om las: Behövs rationell politik – inte liberala luftslott