Kamp mot organiserade brott trappas upp

–Samhällets ambition måste vara att brottsligheten ska upphöra och att de kriminella gängen ska upplösas, sade justitieminister Morgan Johansson (S) när han presenterade regeringens åtgärdspaket mot den organiserade brottsligheten.

Hot, våld och ekobrott

De lagskärpningar som regeringen vill ha på plats till sommaren gäller brott som är vanliga inom den organiserade brottsligheten och som innehåller hot och våld samt olika former av ekonomisk brottslighet. Förslaget innebär att fler brott ska vara straffbara i ett tidigt skede - redan som förberedelse, försök och stämpling till brott, exempelvis att man kommer överens om att begå ett brott.

Att på ett tidigt stadium kunna ingripa mot allvarligare brott är viktigt i arbetet mot organiserad brottslighet, konstaterar regeringen i lagförslaget som nu ska granskas av Lagrådet.

– Vi nykriminaliserar flera brott och det blir bättre rättsliga möjligheter att komma åt en del av de brott som de kriminella gängen ägnar sig år. Jag hoppas att vi med detta ska komma åt fler kriminella, säger Morgan Johansson.

Slå mot ekonomin

Förutom de kommande straffskärpningarna planerar regeringen också andra åtgärder. Bland annat när det gäller att slå hårdare mot de kriminellas ekonomi och att använda utvidgat förverkande oftare, vilket gör det lättare att komma åt vinsterna  från brotten.

Morgan Johansson hoppas att kunna lägga fram ett konkret lagförslag om utvidgat förverkandet under nästa år.

 – Vi ser framför oss att få fram en lagrådsremiss tidigt i vår och att ha en behandling i riksdagen under våren. Någon gång under nästa sommar kan den träda i kraft. Det är viktigt att vi får fram detta, då det handlar om att utvidga möjligheten att komma åt de pengar som gängens brottslighet genererar, säger Johansson till Altinget.

Skärpt lag sommaren 2016

Det förslag som nu presenterats ska granskas av juristerna i Lagrådet innan regeringen lägger fram en proposition i riksdagen, men målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2016.

Förslaget innebär att fler brott ska vara straffbara redan som förberedelse, försök och stämpling till brott. De brott som är aktuella är bland annat grovt olaga hot, grov utpressningen, övergrepp i rättssak, grovt övergrepp i rättssak samt grova och synnerligen grova vapenbrott.

Dessutom kriminaliseras stämpling till grov stöld, grovt bedrägeri, grov förskingring och grovt skattebrott samt förberedelse och stämpling till grov trolöshet mot huvudman och grov oredlighet mot borgenärer. Även stämpling till grovt olaga tvång och äktenskapstvång ska kriminaliseras.

Ledare blir ansvariga

Ytterligare ett sätt att slå mot den organiserade brottsligheten är att straffa den som låter bli att avslöja eller hindra brotten. Förslaget innebär att personer som sitter i ledande positioner och har makt att bestämma i en kriminell sammanslutning ska kunna dömas för underlåtenhet att hindra ett brott, exempelvis mord, grov misshandel och människohandel.

Ett annat förslag gäller när brott ska klassificeras som grovt – och därmed ge längre straff. Enligt regeringen ska domstolarna ta hänsyn till om de som hotar en person har förstärk hotet exempelvis med vapen eller genom att anspela på att de har en organisation som är beredd att använda våld och vapen bakom sig.

Minska tillgång på vapen

På tisdagen fick Polismyndigheten i uppdrag att bland annat utveckla metoder för att motverka illegala vapen och explosiva varor, som handgranater. Tillgången till vapen i kriminella kretsar är stor och antalet våldsbrott som utförs med illegala vapen har ökat, enligt regeringen.

Regeringen planerar också för ytterligare en vapenamnesti i Sverige, då man kan lämna illegala vapen och ammunition till polisen utan att straffas för vapenbrott. Samtidigt vill inrikesminister Anders Ygeman att även EU ska införa någon form av amnesti för att komma åt illegala vapen, bland annat från länder på Balkan. Han har ännu inte lanserat dessa planer i EU-kretsen.

 – Det är ett svårt arbete. Jag tror att EU måste bidra ekonomiskt, köpa upp och destruera vapen för att det ska bli verklighet. Men på något sätt måste vi minska tillgången till vapen i EU, säger Ygeman till Altinget.

Positiv polis

Rikspolischefen Dan Eliasson menar att förslagen kan ha en förebyggande effekt, men att de framför allt underlättar polisens arbete med att bekämpa grov brottslighet.

På önskelistan över ytterligare åtgärder står hemlig dataavläsning för att komma åt de kriminella som använder krypterad trafik.

– Där behöver vi komma in annars blir vi bara svagare och det har jag framfört till departementet, säger han.
 Regeringen har till viss del hörsammat Eliassons önskan då frågan om hemlig dataavläsning kommer att utredas.

Mer resurser behövs 
Om fler gärningar kriminaliseras innebär det också ett ökat arbete för polisen och frågan är då om dagens resurser räcker till. Eliasson pekar på att flyktingströmmarna, gränskontrollen och terrorhotet har tärt på Polismyndigheten. Och i januari 2016 ska myndigheten lämna sitt budgetunderlag till regeringen.

– Vi har redan aviserat att vi behöver betydande resurstillskott från 2017 och framåt. Jag har använt ordet miljarder - i pluralis - och det är detta som gäller fram till vi levererar ett underlag till regeringen i januari, säger Eliasson till Altinget.