Debatt

Kakabaveh: Jag skäms innerligt över arvodeshöjningen

DEBATT. Jag vill rikta mig till talmannen och riksdagsdirektören samt samtliga riksdagsledamöter – det är dags för en översyn av ledamöternas arvode. Det skriver Amineh Kakabaveh (-).

"Jämfört med de flesta inom väljarkåren har riksdagsledamöterna mycket höga månadsersättningar, vilket riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda och folket."
"Jämfört med de flesta inom väljarkåren har riksdagsledamöterna mycket höga månadsersättningar, vilket riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda och folket." Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Amineh Kakabaveh
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det uppstår regelbundet en diskussion om hur riksdagsledamöternas arvode fastställs. Självklart är det riksdagens ledamöter som fattar beslut om detta.

Likväl uppstår det i diskussioner och debatter oklarheter om det faktiskt är så och det hänvisas då till Riksdagens arvodesnämnd som ska hantera dessa frågor.

Denna nämnd är en självständig myndighet under riksdagen med uppgiften att fastställa månadsarvodet för riksdagens ledamöter. Men att man hänvisar till en av riksdagen tillsatt nämnd fråntar inte riksdagen ansvaret för riksdagsledamöternas arvode.

Följer riksdagens beslut

Partierna och majoriteten i riksdagen har gjort det enkelt, eller snarare bekvämt för sig själva, genom att i lag 2016:1108 reglera om löneförhöjningar till riksdagsledamöterna.

Att säga att nämnden fattar egna beslut är inte sant. De har riksdagens beslut att följa. De är tvungna att besluta enligt bestämmelser och lagar som riksdagens majoritet beslutat om.

"Jag skäms innerligt"

Jag lyfte på en frågestund med statsministern under våren 2020, frågan att både riksdagsledamöters och ministrars arvode och ersättningar borde sänkas till fördel för samhällets mest behövande – inte minst under pandemin.

Jag skäms innerligt att vi ledamöter har fått 1 500 kronor per månad i arvodeshöjning. Det kan knappast undgå någon att många löntagare och småföretagare drabbas hårt av pandemin.

Riskerat sina liv

Riksdagsledamöterna ska vara representanter för det svenska folket. Jämfört med de flesta inom väljarkåren har riksdagsledamöterna mycket höga månadsersättningar, vilket riskerar att skapa en förtroendeklyfta mellan de folkvalda ledamöterna och folket. Inte minst nu under pandemin när alla hjältar och hjältinnor som jobbar inom vård och omsorg riskerat sina liv för att rädda liv och upprätthålla välfärdsarbetet.

Inget vanligt lönearbete

Det finns andra invändningar att göra om den rådande ordningen utöver de som har dagsaktuell anknytning. Av dagens riksdagsledamöter är många väldigt unga. En del har inte haft någon längre arbetslivserfarenhet eller längre stadigvarande försörjning innan uppdraget. Även de som går från ett låglöneyrke in i riksdagen kan få stora problem att anpassa sig tillbaka till den vanliga tillvaron när riksdagsperioden är över.

Risken är att förtroendeuppdraget förväxlas med ett vanligt lönearbete. Det måste i stället ses som det förtroendeuppdrag det är.

Sedan 1998 har arvodet per månad höjts från 30 300 kronor till dagens 69 900 kronor per månad. Riksdagsledamöterna tillhör den grupp högavlönade i samhället som tjänar mest på regeringarnas klasspolitik. Jobbskatteavdragen har gett tusentals kronor extra per månad till riksdagsledamöterna.

Ska vara förhållandevis hög

Det finns dock argument för att arvodet ska vara förhållandevis högt. Det minskar risken att tänkbara och lämpliga ledamöter från olika partier avstår från att kandidera på grund av att det skulle innebära en inkomstminskning.

Som lagstiftare i Sveriges högsta beslutande politiska organ ska ledamöterna även vara "omutbara", det vill säga inte kunna påverkas ekonomiskt för att fatta beslut i en viss riktning. Det är den egna övertygelsen och det egna partiets politik som ska avgöra den enskilda ledamotens olika ställningstaganden.

Återkom med förslag

Ett sätt att begränsa riksdagsarvodets utveckling mot ännu högre arvoden, är att knyta arvodet till en fastställd procentsats av prisbasbeloppet. Det skulle ha den påtagliga fördelen att arvodet inte skulle vara föremål för ständig diskussion och nya årliga beslut.

Därför bör riksdagsstyrelsen ges i uppdrag att snarast återkomma med ett sådant förslag.

Nämnda personer

Amineh Kakabaveh

Ordförande Vhek, tidigare riksdagsledamot (-)
fil. mag i socialt arbete (Stockholms uni. 2005)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget