JK: Nya naturreservat tar för lång tid

NATURSKYDD. Länsstyrelsernas arbete med att inrätta nya naturreservat kan ofta ta lång tid, ibland pågår ett ärende i flera decennier. Detta har väckt Justitiekanslerns missnöje.

Foto: Altinget
Johanna Alskog

Länsstyrelsen i Värmland har 18 naturreservatsärenden som har pågått i mer än tio år, utan att bli klara.

– Ibland lägger vi ett ärende åt sidan så länge och låter det vara ett tag, säger Thomas Östlund, chef vid enheten för naturvård, till Altinget.

Länsstyrelsen i Värmland är inte på något sätt unik. Tvärtom är det vanligt att ha reservatsärenden som pågår år ut och år in, ibland i flera decennier. Och detta är något som väcker missnöje hos Justitiekanslern, JK.

I sin årliga granskning av länsstyrelsernas ärendeförteckningar är det just bildandet av naturreservat samt byggnadsminnesförklaringar som allt för ofta drar ut på tiden, konstaterar JK.

Många exempel

Så kan det självfallet inte fortsätta.

JK om att Gotland inte vidtagit någon åtgärd i 7 av 15 öppna reservatsärenden under 2015

Vad gäller segdragna ärenden om att bilda naturreservat innehåller JK:s granskning en lång lista över hur länsstyrelserna kan arbeta i många år med vissa ärenden, exempelvis:

  • Länsstyrelsen i Blekingen har ett ärende som har pågått sedan 1980.
  • På Länsstyrelsen i Västerbotten inleddes 30 av de nu öppna ärendena mellan åren 1997 och 2008.
  • Länsstyrelsen i Gotlands län antecknade ingen åtgärd överhuvudtaget under förra året i sju av länets totalt femton öppna reservatsärenden.

JK noterar att många länsstyrelser hyser en uppfattning om att vissa reservatsärenden helt enkelt inte kan avgöras på kortare tid. Den förklaringen håller inte fullt ut, enligt JK, då det är stora skillnader mellan olika län hur många ärenden man har som har varit öppna i mer än tre år.

"Länets karaktär kan knappast utgöra den enda förklaringen till sådana skillnader." skriver JK.

Tar hänsyn till opinion

Och visst går det att avgöra ärendena mycket snabbare. Det säger Thomas Östlund. Miljöbalken ger länsstyrelserna rätt att bilda reservat mot markägarnas vilja.

– Men då får man en stark opinion mot sig. Vi har en tradition att vi tycker att det är viktigt att ha dialog innan vi tar beslut, säger han.

I Värmland har länsstyrelsen ändå nyligen beslutat sig för att gå något tuffare fram för att korta handläggningstiderna och snabbare kunna bilda de planerade reservaten.

– Vi har nu en målsättning om att 90 procent ska vara nöjda för att vi ska gå till beslut, tidigare har vi försökt att 100 procent ska vara nöjda, säger Thomas Östlund och berättar att man har haft en dialog med LRF kring problematiken.

Markus Forslund, chef för avdelningen för kunskapsuppbyggnad vid Länsstyrelsen i Blekinge, säger att man även i Blekinge vill komma överens med alla markägare när deras marker ska bli naturreservat.

– Vi försöker att komma överens. Det händer i enstaka fall att vi ändå går vidare, men det är få fall, säger han och tillägger att det ofta kan handla om att markägaren inte motsätter sig planerna på ett naturreservat, men är missnöjd med den ekonomiska ersättningen.

Knepigare i söder

 Arbetet med att skapa naturreservat har definitivt olika förutsättningar i olika delar av landet, enligt Markus Forslund.

– I södra Sverige är det ofta många markägare inblandade i en reservatsbildning, många markägare som äger mindre skiften. I norr kan det handla om att förhandla med ett enda skogsbolag, säger han.

Överhuvudtaget är reservatsbildning inga enkla ärenden, enligt honom.

– Det är en omfattande process med många steg och med många inblandade. Ofta tar skötselplanen tid att ta fram. Våra reservat i södra Sverige är skötselkrävande, vilket gör att skötselplanerna är mer komplicerade, säger han.

Men även i Värmland kan det vara många markägare inblandade. Thomas Östlund berättar om ärenden där länsstyrelsen ska komma överens med runt 300 markägare för att få ett naturreservat i hamn. Det kan handla om dödsbon och dödsbon i dödsbon som är markägare, det rör sig om små belopp för vissa av de berörda, vilket ökar risken att de inte tar sig tid att höra av sig för att ge klartecken till länsstyrelsen.

Ger aldrig upp

Att naturreservatsärenden till slut har pågått så länge att länsstyrelsen ger upp och lägger ner planerna är inte vanligt förekommande, enligt Östlund eller Forslund.

– Vi kan ändra gränser och deala med det på det sättet, säger Östlund.

 – Det har inte varit aktuellt under senare år. Ibland har vi valt att gå vidare med naturvårdsavtal istället, säger Forslund.

Lång handläggning problem eller ej

Justitiekanslern skriver i sin rapport att många länsstyrelser inte tycks anse att utdragen handläggningstid påverkar enskilda intressen, men det har JK invändningar mot:

"Den fastighetsägare som i årtionden lever med kännedom om att det allmänna utreder frågan om att inskränka fastighetsägarens rätt att förfoga över sin egendom måste anses ha ett väsentligt intresse av att frågan avgörs."

Men Thomas Östlund i Värmland är av annan åsikt:

– Egentligen lider ingen. Markägare som har gett klartecken har fått sina pengar, vi löser in vartefter, men bildningen av naturreservatet blir inte klar, säger han.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00