Debatt

ISF: Försäkringskassan måste ta tillvara handläggarnas kunskaper

Enligt Försäkringskassan finns det goda förutsättningar för att det påbörjade förändringsarbetet i hantering av sjukförsäkringen ska ge snabb effekt. Men för att insatserna ska ge rätt effekt måste den handläggande verksamheten involveras i utvecklingsarbetet, skriver Ossian von Friesen, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

”Vår granskning visar att styrningen och hanteringen präglades av ett avstånd mellan den strategiska nivån, i form av verksamhetsutvecklingen som utvecklade momentet, och den operativa nivån, i form av den handläggande verksamheten som skulle använda momentet.”
”Vår granskning visar att styrningen och hanteringen präglades av ett avstånd mellan den strategiska nivån, i form av verksamhetsutvecklingen som utvecklade momentet, och den operativa nivån, i form av den handläggande verksamheten som skulle använda momentet.”Foto: Claudio Bresciani/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Försäkringskassan har i veckorna presenterat en omfattande åtgärdsplan för att förbättra sin hantering av sjukförsäkringen. Åtgärdsplanen ska öka förmågan att professionellt leda, styra, följa upp och kontrollera hela myndigheten. I en ny rapport visar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) exempel på vikten av att ta tillvara den handläggande verksamhetens kunskaper i ett så genomgripande förändringsarbete.

Mycket resurser och lite effekt

ISF har granskat Försäkringskassans styrning och hantering av handläggningsmomentet ”särskild utredning” som skulle göras i långa sjukpenningärenden. Momentet infördes 2016 som ett svar på ett regeringsuppdrag om kontrollstationer i långa sjukfall i samband med att den bortre tidsgränsen avskaffades. Utformningen av momentet var ambitiös, och i svaren till regeringen lyfte Försäkringskassan fram hur viktigt moment ”särskild utredning” var. Men momentet var inte anpassat till den handläggande verksamheten som skulle utföra det.

”Särskild utredning” kritiserades internt, bland annat för att kräva för mycket resurser och ge för lite effekt. Under åren som följde förändrade Försäkringskassan momentet flera gånger för att kunna svara upp mot andra krav och uppdrag. Utformningen och de många förändringarna innebar att verksamheten inte kunde få momentet att fungera i handläggningen. Till slut avvecklade Försäkringskassan ”särskild utredning” i början av 2020.

Avstånd mellan nivåerna

För att hanteringen av sjukförsäkringen ska vara långsiktigt hållbar menar vi att det är viktigt att verksamhetens kunskaper tas tillvara.

Vår granskning visar att styrningen och hanteringen präglades av ett avstånd mellan den strategiska nivån, i form av verksamhetsutvecklingen som utvecklade momentet, och den operativa nivån, i form av den handläggande verksamheten som skulle använda momentet. Verksamhetsutvecklingen och verksamheten är geografiskt och organisatoriskt åtskilda. De två organisationsdelarna har inte bara haft olika syn på ”särskild utredning” och hur momentet borde utformas. De har också haft skilda perspektiv på både regeringens och Försäkringskassans styrning. Bland annat Tillitsdelegationen har konstaterat att det är vanligt med ett avstånd mellan den strategiska och operativa nivån i svenska myndigheter och att det är ett hinder för att ta tillvara den verksamhetsnära kunskapen.

Ineffektivitet och olikheter i handläggning

Avståndet mellan verksamhetsutvecklingen och den handläggande verksamheten gjorde det visserligen möjligt för Försäkringskassan att snabbt svara på kraven från regeringen. Och det är viktigt eftersom regeringens styrning av Försäkringskassan har varit otålig och ställt höga krav på återrapportering, vilket ISF visat i tidigare rapporter.

Men avståndet innebar att beskrivningarna av ”särskild utredning” i svaren till regeringen inte stämde överens med hur den handläggande verksamheten hanterade momentet. Avståndet bidrog till att verksamhetsutvecklingen förde vidare och förstärkte det som de upplevde som en ryckig och detaljerad styrning från regeringen. Förutom att handläggarna gjorde ”särskild utredning” i en liten andel av ärendena, ledde styrningen och hanteringen bland annat till ineffektivitet och olikheter i handläggningen. Verksamheten prioriterade antingen ned arbetet med ”särskild utredning” eller så försökte de utveckla egna metoder.

Ta tillvara verksamhetens kunskaper

Rapport

Rapporten ”Införandet av särskild utredning i långa sjukfall – en granskning av Försäkringskassans styrning och implementering av handläggningsmomentet särskild utredning” finns att läsa här.

Enligt Försäkringskassan finns det nu goda förutsättningar för att det påbörjade förändringsarbetet ska ge snabb effekt. Men för att insatserna ska ge rätt effekt visar vår granskning att den handläggande verksamheten behöver involveras mer i utvecklingsarbetet än vad som var fallet med ”särskild utredning”. Det kan göra det svårare att snabbt svara på externa krav och ställer höga krav på såväl Försäkringskassans som regeringens styrning. Men för att hanteringen av sjukförsäkringen ska vara långsiktigt hållbar menar vi att det är viktigt att verksamhetens kunskaper tas tillvara.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024