Inga åtgärder mot trög skolbyråkrati

FÖRVALTNING. Utbildningsminister Gustav Fridolin anser att det är den förra regeringens fel att handläggningstiderna hos Skolverket för att utfärda lärarlegitimationen kan vara ett helt år. Fridolin hörsammar inga av kraven från Lärarförbundet.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill inte öka anslagen till Skolverket för att minska köerna till lärarlegitimationer
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill inte öka anslagen till Skolverket för att minska köerna till lärarlegitimationer
Mattias Croneborg

– Det här är konsekvenser av att förra regeringen, mot lärarförbundet och Miljöpartiets vilja, genomförde reformen utan en tydlig finansieringsplan. Man ändrade flera gånger förutsättningar för reformen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Altinget.

Fridolin menar att för varje gång detta hände hamnade en ny hög ansökningar på Skolverkets bord. Många gånger blev samma lärare tvungen att söka om.

– Behandlar man en reform på det sättet är det inte konstigt att det blir så, säger Fridolin.

Inga mer pengar

Därmed ger han inga positiva besked till ordförande i Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand. Nyligen skrev hon ett brev till Gustav Fridolin där hon krävde att  regeringen skjuter till ”de resurser som krävs för att Skolverkets handläggningstider omedelbart ska komma ner till maximalt fyra månader och inom en tvåårsperiod till maximalt åtta respektive två veckor.”

Men mer pengar blir det inte till Skolverket.

– Skolverket har fått de pengar som verket anser att man kan använda för att behandla ansökningar så snabbt det bara går. Verket arbetar stenhårt med att göra bra snabba och rättssäkra behandlingar, säger Gustav Fridolin.

Gustav Fridolin menar snarare att risken skulle kunna ha varit att det blivit mindre pengar.

– Vi säkerställde när den borgerliga budgeten gick igenom att Skolverket fick de pengar de behöver för legitimationer, säger Fridolin.

Lärarna drabbas

Lärarförbundet påtalar att följderna av långa handläggningstider är påtaglig för den enskilda läraren. Arbetsgivare får inte tillsvidareanställa lärare som saknar legitimation och olegitimerad lärare får inte sätta betyg. Följden, enligt Jaara Åstrand, blir att arbetsgivaren hellre anställer en lärare som redan är legitimerad. Lärarförbundet har också jämfört handläggningstiderna med dem för andra yrkeslegitimationer. Skolverkets handläggning är med råge den trögaste.

I år får Skolverket 105 miljoner kronor för att handlägga lärarlegitimationer. För första halvåret förra året förbrukade Skolverket cirka 66 miljoner kronor. Då beslutade verket om cirka 20 000 ärenden. Det ger en genomsnittskostnad på drygt 3 000 kronor per legitimation.

Skolverket menar att de långa handläggningstiderna beror på att verket successivt betar av alla i lärarkåren som vill ha lärarlegitimation, både nyexaminerade och sådana som har varit lärare i decennier. Det kan handla om att bedöma utbildningar 40 år tillbaka i tiden.

Dokumentation

Lärarlegitimation

Sedan den 1 december 2013 krävs lärarlegitimation för att tillsvidareanställas, undervisa och sätta betyg inom så gott som hela det offentliga svenska skolväsendet.

Målet med legitimationen är att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra lärares och förskollärares behörighet. Legitimationen visar vilka skolformer, årskurser och ämnen som en lärare är behörig att undervisa i.

Skolverket anger att handläggningstiderna i dag är 6-12 månader

 

 

Mer om lärarlegitimationer på Altinget

Skolverket slår tillbaka om handläggningstider

Åstrand kräver snabbare legitimationer



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00